Afrikanska barnrättsstadgan

Konventionen och stadgan kompletterar och stärker varandra, men den afrikanska barnrättsstadgan fyller en viktig funktion för barn i Afrika genom att den är anpassad till det afrikanska samhället och afrikanska barns behov. Språket i barnrättsstadgan är till exempel starkare vad gäller skadliga sedvänjor såsom barnäktenskap. Den skyddar också gravida flickors rätt till fortsatt utbildning.

Kopplat till stadgan, eller The African Charter on the Rights and Welfare of the Child som den heter, finns den afrikanska expertkommittén för barns rättigheter och välfärd som övervakar att stadgan implementeras. Kommittén består av 11 barnrättsexperter som träffas två gånger per år för att granska landrapporter och ge rekommendationer till staterna samt även föreslå hur barnrättsstadgan ska tolkas. Hittills har 45 av Afrikanska Unionens 53 stater ratificerat stadgan och 11 har lämnat in sina initiala landrapporter.

Förbättra kännedom om stadgan

Det finns låg kännedom om såväl barnrättsstadgan som Kommittén, både i det Afrikanska samhället och bland givare. Samtidigt är systemet i stort behov av resurser för att kunna leva upp till sitt mandat och fungera effektivt. Plan Sverige har tillsammans med Rädda Barnen, tagit fram en handbok för det civila samhället som informerar om hur det afrikanska systemet för mänskliga rättigheter, inklusive barns rättigheter, fungerar.

Denna guide kommer att uppdateras årligen och vi rekommenderar enskilda organisationer att sprida denna både inom sina organisationer och till partners, för att öka kännedomen om, och förståelsen för, det Afrikanska systemet för barns rättigheter.

Plans arbete

Plan verkar också för barns rättigheter i andra sammanhang än i sitt arbete gentemot Kommittén. Det afrikanska systemet för barns rättigheter verkar parallellt med det regionala system som finns för att skydda mänskliga rättigheter i Afrika, nämligen afrikanska stadgan för mänskliga och folkens rättigheter (”Stadgan”) och den afrikanska kommissionen för mänskliga och folkens rättigheter (”Kommissionen”). Den finns även en ny regional domstol som skall stärka implementeringen av mänskliga rättigheter i Afrika.

Inom ramen för detta system verkar Plan för att se till att barns rättigheter inte glöms bort i mer generella diskussioner om mänskliga och kvinnors rättigheter.

Till exempel deltar Plan varje år vid kommissionens sessioner och vid det afrikanska NGO-forumet. Som ett resultat av detta antog Kommissionen, på förslag av Plan och dess samarbetspartners, i maj 2009 en resolution som skall etablera ett samarbete mellan Kommittén och Kommissionen för att stärka skyddet av barns rättigheter i Afrika. I och med detta etablerades en formell koppling mellan det afrikanska systemet för mänskliga rättigheter och systemet för barns rättigheter vilket förhoppningsvis kommer att leda till bättre samordning och därmed mer effektiva insatser.

Ett annat sammanhang där Plan verkar för barns rättigheter i Afrika är i olika bilaterala och multilaterala dialoger om mänskliga rättigheter. Tack vare påverkan från Plan inkluderades barns rättigheter i agendan för den dialog om mänskliga rättigheter som för femte gången hölls mellan EU och Afrikanska Unionen under det svenska ordförandeskapet nu i november. Plan såg också till att den afrikanska expertkommittén för barnets rättigheter var representerad vid diskussionerna.