Svåra förhållanden för barn efter vulkanutbrottet

Uppskattningsvis har 47 000 invånare tvingast fly från sin hem sedan vulkanen fick sitt första utbrott. Av dessa är ungefär 7 000 barn och förhållanden i lägren är svåra.

Dewi är ett av tusentals barn som har sökt skydd i tältläger när Indonesiens Merapi-vulkan fortsätter att få utbrott. Hon är 15 år och flydde från de dödliga dammolnen på en motorcykel tillsammans med sin bror. Hon har varit i lägret i nästan en vecka nu.

Dewi berättar att tältet är outhärdligt varmt på dagen och kallt på nätterna. Hon har feber. Många av de som flydde fick inte med sig något – inga sänkläder eller extrakläder.

Plan har nu delat ut hjälp, vilket inkluderar varma filtar och sovmattor, till 8 000 personer. Familjer har fått hygienpaket som bland annat innehåller tvål, handdukar, schampo, bindor och en hink.

Dewi säger att hon känner sig obekväm i det överbefolkade lägret och under dagtid tar hon risken att åka en kilometer till sitt hem bara för att tvätta sig hellre än att stå i långa köer för att få vatten och tillgång till latrinerna i lägret. Hon tycker också det är obehagligt att sova i de fulla tälten där kvinnor och män sover sida vid sida.

”Om det hade varit möjligt skulle det ha varit bra med ett tält bara för kvinnor”, säger Dewi som vill arbeta med boskap när hon blir äldre.

Detta är andra gången hon har evakuerats. Senast var när vulkanen fick ett utbrott 2006, och även denna gång används hennes skola som tillfälligt skydd för evakuerade.

Hon saknar att gå i skolan:
”Jag hoppas att vi kan återvända hem och att allt kan återgå till det normala utan fler katastrofer.”

Den 20-åriga mamman Lala har inte riskerat att återvända till sitt hus:
”Jag vågar inte återvända hem, vulkanen skrämmer mig fortfarande.”

Hon kommer från byn Kaliadem som ligger bara sex kilometer från toppen av Merapi. En granne har berättat att Lalas hus är täckt av vulkanaska. Hon flydde utan kläder och är orolig för sin åtta månader gamla dotter Riri, som har en förkylning. Hon och anda mödrar kämpar med den sparsamma tillgången till vatten. Men hon blev lättad när hon fick ett hygienpaket från Plan:
”Jag är glad för den här hjälpen, eftersom jag inte har någonting här i lägret”.

Plans katastrofinsats beräknas pågå åtminstone två månader.

Ditt stöd behövs!

• Bli Katastroffader och stöd Plans långsiktiga arbete efter katastrofer
• Sätt in ditt bidrag på Pg 90 07 31-1 eller Bg 900-7311 och märk talongen "Indonesien".
• Skänk 100 kr till vår Katastroffond