Klara Li – Bränder
Sverige

Solen över åkrarna, vallmon slår ut i blom.
Allting blomstrar, men inget i dig.
Du stannar av vid gränsen och någonting dör inom mig.
Refräng.
Bränder är vad jag ska starta av dig,
av kroppen som är din, kroppen som jag fick,
hålla om och älska med.
Nu ska den brännas och brukas som ved,
en svidande eld, du som inte var tillräcklig för mig.
Vers.
Du förstår ingenting, du förstår inte mig.
Sommaren går ner i den allt tidigare skymningen.
Genom rummen och tillbaka till dig.
Samhörigheten känns i andhämtningen.
Refräng.
Bränder är vad jag ska starta av dig,
av kroppen som är din, kroppen som jag fick,
hålla om och älska med.
Nu ska den brännas och brukas som ved,
en svidande eld, du som inte var tillräcklig för mig.