Ingen flicka ska dö för att världen vänder henne ryggen
Komplikationer vid graviditet och förlossning är åter den vanligaste dödsorsaken för flickor i åldern femton till nitton år. Ändå fortsätter flickors hälsa och rättigheter att nedprioriteras och begränsas. Och trots alla löften om att utrota barnäktenskap gifts en flicka bort var tredje sekund.
Idag, på internationella flickdagen, påminns vi om att kampen för flickors frihet, liv och hälsa inte kan tas för given.
Elva miljoner flickor kom aldrig tillbaka till klassrummen efter pandemin. Den bidrog också till att tonårsgraviditeter, barnäktenskap och könsstympning ökade. De senaste åren har även attackerna mot sexuell och reproduktiv hälsa, inte minst vad gäller tillgång till säkra aborter, blivit råare och mer organiserade. Som om detta inte var nog är dessutom det globala biståndet på stark tillbakagång.
I en färsk rapport från Plan International, som bygger på djupintervjuer med flickor i 15 länder som är eller har varit gifta, vittnar de om våld, maktlöshet, ofrivilliga graviditeter och krossade framtidsdrömmar. Samtidigt tror knappt en av tio av flickorna att det räcker med lagstiftning för att råda bot på situationen. Och trots att världens ledare – inom ramen för de globala målen – lovat att utrota barnäktenskap till 2030, gifts tolv miljoner flickor bort varje år. Äktenskapet innebär att de tvingas sluta skolan och – med sina egna liv som insats – bli mammor medan de själva fortfarande är barn.
När världens regeringar backar från sitt ansvar är det flickor som får betala det högsta priset. Med sin skolgång. Med sin hälsa. Ibland till och med med sina liv.
Kedjan kan bara brytas med utbildning, vård och skydd. Vi måste utmana skadliga normer och traditioner och lyssna på flickornas röster. Flickors behov måste också stå i centrum för forskning och innovation.
Om man bortser från cancer är det bara en till två procent av världens medicinska forskning som fokuserar på flickor och kvinnor, vilket förklarar varför deras behov hela tiden missas.
Det är både orättvist och kortsiktigt. Inte minst eftersom varje satsad dollar i flickors och kvinnors hälsa ger trefaldigt tillbaka. Skulle världen satsa lika mycket på flickors och kvinnors hälsa som på pojkars och mäns visar beräkningar att världsekonomin kan växa med omkring tusen miljarder dollar per år fram till 2040.
Att investera i flickor är alltså både rätt och klokt. Tänk om varje flicka exempelvis fick möjlighet att gå i skolan, kunskap och makt att själv kunna bestämma över sin kropp eller ett fungerande preventivmedel. Genom ett nytt, generöst och flerårigt stöd till vaccinationsalliansen Gavi skulle alla flickor i hela världen dessutom kunna skyddas mot livmoderhalscancer. Det är fullt möjligt, om Sverige och världen fortsätter investera.
Här kan Sverige göra skillnad. Normativt ledarskap har länge varit ett svenskt kännetecken och Sverige har försvarat jämställdhet och SRHR när andra tystnat. Det behövs nu mer än någonsin – givetvis i kombination med biståndsinvesteringar, också där man inte kan vänta sig omedelbar avkastning för egen del.
Vi uppmanar därför Sverige att:
-
Värna biståndet till flickor och kvinnors sexuella och reproduktiva rättigheter samt till jämställdhetsarbetet, även när andra länder backar. Tänk längre än till närområdet och glöm inte världens fattigaste!
-
Investera i forskning och utveckling som möter flickors hälsobehov. Genom samarbete med andra länder och aktörer kan Sverige möjliggöra att flickorna får del av framstegen – oavsett var i världen de bor.
-
Satsa på flickors utbildning. På senare år har utbildningens andel av det svenska biståndet sjunkit till några enstaka procent - trots att vi vet att utbildning är en förutsättning för att utrota fattigdom. Att gå i skolan är också ett skydd mot barnäktenskap och tidiga graviditeter.
Zandra Kanakaris, styrelseordförande för Plan International Sverige.
Carl Björkman, Nordenchef för Gates Foundation.
