Tre år av konflikt i Sudan
Inbördeskrig, svält och naturkatastrof – läget i Sudan har varit allvarligt länge. Efter tre års konflikt i Sudan har den humanitära krisen nått nya nivåer. Över 12 miljoner människor är på flykt och miljontals barn står utan skolgång. Det utbredda våldet och hungern slår särskilt hårt mot flickor.
Sudan tvingas fortsatt hantera världens största humanitära kris. Tiotusentals människor har dödats och miljontals lever i konstant fara för sina liv. Över 12 miljoner har tvingats på flykt, ofta flera gånger, i takt med att frontlinjerna rör sig. Skolor och sjukhus attackeras allt oftare med drönare, särskilt i Kordofanregionen, vilket gör barn och deras familjer ännu mer utsatta.
När konflikten nu pågått i tre år sprider sig våldet över hela Sudan, senast till delstaten Blå Nilen. Samhällstjänster som sjukvård och vattenförsörjning fungerar dåligt, och många hotas av matbrist. Efter tre år är krisen djupt rotad i samhället.
Flickor och kvinnor drabbas hårt
Uppskattningsvis 12 miljoner människor – en fjärdedel av Sudans befolkning – riskerar könsbaserat våld, inklusive våldtäkt och sexuella övergrepp. När sjukvården slås ut av drönarattacker minskar möjligheten att ge hjälp till de som utsätts, vilket gör att många står utan akutvård, psykosocialt stöd och skydd.
Sudans utbildningssystem har kollapsat. Över 14 miljoner barn, främst flickor, kan inte längre gå i skolan eftersom skolbyggnader har skadats, ockuperats eller attackerats. Forskning från Plan International visar att fler flickor än tidigare tvingas sluta skolan på grund av barnäktenskap. En generation flickor växer upp långt från ett klassrum, och riskerar att utnyttjas, bli gravida medan de själva fortfarande är barn och fastna i långvarig fattigdom.
Svält råder i delar av landet
Svältliknande förhållanden har spridit sig till fler delar av landet, där över 21 miljoner människor nu lider av akut matbrist. Barn med outvecklat immunförsvar och kvinnor, som ofta får mat sist, är särskilt sårbara. Konflikten i Mellanöstern, störningar i sjöfarten i Röda havet och stängda gränser till Tchad driver upp priser på livsmedel när människor redan har svårt att klara sig.
Konfliktens konsekvenser
När världens ledare fokuserar på Mellanöstern får Sudan inte glömmas bort. Plans personal arbetar på plats trots stora risker – över 120 humanitära arbetare har dödats sedan konflikten började. Hjälpsändningar stoppas av vägspärrar, drönarhot och stängda gränser, vilket gör att mat och förnödenheter inte når de som behöver det mest. Över 30 miljoner människor behöver akut humanitärt stöd, men insatsen är kraftigt underfinansierad.
Över 4 miljoner sudaneser har flytt till grannländer som Etiopien, Sydsudan och Tchad, där flickor och kvinnor fortsätter att utsättas för våld, exploatering och tvångsäktenskap, ofta i överfulla läger med begränsade resurser.
Vad gör Plan i Sudan?
Vi har arbetat i Sudan i snart 50 år och finns i flera av de värst drabbade områdena. Att nå fram med humanitär hjälp är mycket svårt på grund av säkerhetsläget och att väpnade grupper stoppar och även plundrar hjälpsändningar. Vi samarbetar vi med FN för att upprätta en humanitär korridor till svältdrabbade områden.
Många av dem som kommer fram är i akut behov av näring. Våra kollegor där vittnar om personer som helt enkelt ligger på svältgränsen och riskerar att dö.
Hunger och svält definieras av en femgradig skala
Livsmedelssäkerhet
Mindre än fem procent av barnen är undernärda. De flesta kan försörja sig själva utan att ta till ovanliga eller ohållbara metoder.
Matosäkerhet
5–10 procent av barnen är akut undernärda. Människor har otillräckliga inkomster för att kunna försörja sig. Man måste ta till ohållbara metoder, till exempel sälja boskap för att skaffa mat.
Akut matosäkerhet
10–15 procent av barnen är akut undernärda och familjer tvingas hoppa över måltider.
Nödläge
15–30 procent av barnen är akut undernärda och människor dör på grund av hunger. Många behöver vård och nödhjälp för att överleva.
Katastrof/Svält
Mer än 30 procent av barnen är akut undernärda och 4 av 10 000 barn dör varje dag.
Trots alla svårigheter har våra kollegor lyckats arbeta under hela konfliktperioden. De når fram med förnödenheter. Men behoven är enorma.
