Barnkonventionen
Att få gå skolan, att få känna sig trygg och att känna till sitt namn. Det är rättigheter som varje barn under 18 år har. De här rättigheterna och 51 andra bildar FN:s konvention för barns rättigheter – för alla barn i alla länder. Allt Plan Internationals arbete utgår från barnkonventionen och kvinnokonventionen.
Rättigheter för barn
FN har flera olika konventioner om mänskliga rättigheter men först 1989 kom den om rättigheter för barn. Den guidar regeringar i hur man bör arbeta för att förbättra barns tillvaro och framtid. När regeringar ratificerar konventionen innebär det att de lovar att följa reglerna i den.
Fakta om barnkonventionen
Enligt konventionen ska varje lands regering ta ansvar för barns särskilda rättigheter och göra allt de kan för att skydda barnen. I dag har alla länder förutom USA skrivit under och vart femte år rapporterar de till barnrättskommittén, som ser till att länderna lever upp till sina skyldigheter. Den 1 januari 2020 blev konventionen en del av den nationella lagstiftningen i Sverige.
Barnkonventionen är lag i Sverige
Den 13 juni 2018 röstade riksdagen igenom att FN:s konvention för barns rättigheter skulle bli lag i Sverige. Plan International Sverige välkomnade beslutet. Att barnkonventionen har blivit svensk lag är ett viktigt steg i rätt riktning för att Sverige ska kunna se till alla barn får sina rättigheter respekterade, även internationellt.
Konventionen är den konvention som flest länder i världen har skrivit under. Den antogs av FN:s generalförsamling 20 november 1989 och har sedan dess varit det viktigaste internationella instrumentet som rör barn. USA är det enda landet som inte har skrivit under. Sverige var ett av de första länderna att ansluta sig och dess innehåll fungerar som svensk lagtext. Trots det har Sverige fått kritik från Barnrättskommittén i Genève, som har i uppdrag att granska att länder arbetar för att leva upp till det som står i konventionen. Kritiken mot Sverige handlar bland annat om hanteringen av barn på institutioner och ensamkommande flyktingbarn, om stora sociala och ekonomiska klyftor, om den låga kunskapen om barns rättigheter bland både vuxna och barn och om brister i den lagstiftning som ska skydda barn mot sexualbrott.
Lagen går under namnet Lag (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter och trädde i kraft den 1 januari 2020.
Barnkonventionens fyra grundprinciper
Alla rättigheter i barnkonventionen är lika viktiga. Men det finns fyra artiklar som bildar en grund och som vi alltid måste tänka på i sammanhang som rör barn.
Alla barn har samma rättigheter
Alla barn är lika mycket värda och alla rättigheter i barnkonventionen gäller för alla barn. Inga barn får bli sämre behandlade, oavsett var de kommer ifrån, hur de ser ut, hur de pratar, vad de tror på, om de är fattiga eller rika, vilket kön de har eller om de har en funktionsnedsättning.
Barnets bästa ska alltid komma först
När vuxna ska bestämma något som handlar om eller påverkar barn måste de alltid tänka på vad som är bäst för barnet. Ibland går andra saker före, men politiker och andra måste kunna visa att de har tänkt på barnen.
Varje barn har rätt att överleva och utvecklas
Alla länder ska se till att barn får den vård och de mediciner de behöver för att inte dö av sjukdomar. De ska också skyddas från att dö i krig och konflikter. Dessutom har barn rätt till en bra barndom, de behöver till exempel ett hem, trygghet, kärlek, mat, sjukvård och utbildning för att kunna utvecklas på ett bra sätt.
Varje barn har rätt att uttrycka sin åsikt
Barn har rätt att säga vad de tycker och delta när vuxna bestämmer saker som gäller dem. Till exempel ska myndigheter lyssna på barn när de ska fatta beslut som påverkar dem och lärare fråga barnen vad de tycker innan de bestämmer saker.
Barnkonventionens 54 artiklar
De fyra grundprinciperna ska alltid finnas med som en grund för att tolka övriga artiklar. Här kan du läsa en lättläst version av hela konventionstexten:
Artikel 1.
Varje människa under 18 år är ett barn.
Artikel 2.
Alla barn är lika mycket värda oavsett vad barnet har för kön, var barnet kommer ifrån eller vad barnet tror på. Inget barn får diskrimineras.
Artikel 3.
Barnets bästa ska komma först vid alla beslut som rör barnet. Ibland kan det vara andra saker som är viktigare än barnets bästa, men politikerna ska då kunna visa att de ändå har tänkt på barnet.
Artikel 4.
Länderna ska göra allt de kan för att leva upp till barnets rättigheter. Länder ska samarbeta och stötta varandra för barns rättigheter om det behövs.
Artikel 5.
Det är föräldern som har det yttersta ansvaret för barnet.
Artikel 6.
Barn har rätt till liv och utveckling.
Artikel 7. och 8.
Barnet har rätt till en identitet, ett namn, ett personnummer och att få vetskap om sina föräldrar.
Artikel 9. och 10.
Ett barn har rätt att träffa båda sina föräldrar så långt som det är möjligt. Även om den ena föräldern bor i ett annat land eller sitter i fängelse.
Artikel 11.
Ingen får föra bort ett barn mot barnets eller en förälders vilja. Ingen får hålla kvar ett barn utomlands mot barnets eller en förälders vilja.
Artikel 12.
Alla barn har rätt att säga sina åsikter och bli lyssnade på.
Artikel 13, 14. och 15.
Barn har rätt att säga vad de tycker och tänka och tro på vad de vill. De har också rätt att vara med i grupper och föreningar.
Artikel 16.
Barn har rätt till ett privatliv vilket kan innebära att ingen får läsa barnets brev, att barnet får låsa toaletten och att barnet får ha hemligheter.
Artikel 17.
Barn har rätt att ta del av information från exempelvis internet, radio, TV och böcker.
Artikel 18.
Båda föräldrarna har ansvar för att barnet ska ha en bra uppväxt. Länderna ska stötta föräldrarna när det behövs med till exempel förskoleplats.
Artikel 19.
Barn ska skyddas mot föräldrarnas eller närståendes våld. Det kan vara fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld.
Artikel 20. och 21.
Det är ländernas ansvar att säkerställa att barn som inte kan bo hemma fortfarande känner sig trygga. I första hand ska barnet få bo hos en släkting. Ibland kan ett barn adopteras till ett annat land. Länderna ska då alltid tänka på barnets bästa.
Artikel 22.
Om ett barn behöver fly från sitt hem har barnet rätt att få hjälp. Ensamma barn ska få hjälp med att hitta sina föräldrar, men om det inte är möjligt ska barnet få samma hjälp som barn som bor med sina föräldrar.
Artikel 23.
Barn med funktionsnedsättningar ska ha samma rättigheter och möjligheter att delta i samhället som andra barn.
Artikel 24.
Alla barn har rätt till hälsa, sjukvård och information om hur man sköter sin hygien och håller sig frisk. Det är särskilt viktigt att minska spädbarnsdödligheten, att mammor får hälsovård vid graviditet och förlossning och att det finns tillgång till bra, näringsrik mat och rent vatten. Länderna ska arbeta för att stoppa traditioner som kan skada barns hälsa.
Artikel 25.
När ett barn inte kan bo hemma har länderna ett ansvar att se till att barnet blir väl omhändertaget och får tillgång till bra vård.
Artikel 26. och 27.
Barn har rätt till trygghet. Föräldrar som behöver ska få stöd av länderna för att se till att barnet har det bra, det kan handla om pengar till mat, kläder och bostad.
Artikel 28.
Barn har rätt att gå i skolan och få en bra utbildning som ska vara gratis.
Artikel 29.
I skolan ska barn få utvecklas, lära sig om sina rättigheter och få förståelse och respekt för andra människor och naturen.
Artikel 30.
Barn som tillhör en minoritet eller urbefolkning har rätt till sin kultur och sitt språk.
Artikel 31.
Barn har rätt till lek, vila och fritid.
Artikel 32.
Barn ska skyddas från farligt arbete och inte utnyttjas på arbetsplatsen.
Artikel 33.
Barn ska skyddas mot alla former av droger.
Artikel 34.
Barn ska skyddas mot alla former av sexuella utnyttjanden och övergrepp, inklusive prostitution.
Artikel 35. & 36.
Ingen får föra bort eller sälja ett barn. Ett barn ska skyddas mot alla former av utnyttjanden och övergrepp.
Artikel 37.
Ingen får utsätta ett barn för tortyr eller annan grym eller förnedrande bestraffning. Ett barn som sitter i fängelse har rätt att träffa sin familj, få juridisk hjälp och känna sig trygg. Inget barn får dömas till döden.
Artikel 38.
Länder ska göra allt de kan för att barn inte aktivt ska delta i krig.
Artikel 39.
Ett barn som har blivit utsatt, till exempel för övergrepp eller i krig, ska få hjälp att må bra både fysiskt och psykiskt igen.
Artikel 40.
Ett barn som misstänks för brott ska behandlas bra och få en rättvis rättegång.
Artikel 41.
Alla länder får gärna göra mer än det som står i barnkonventionen för att stärka barns välmående och rättigheter.
Artikel 42.
Barn har rätt att känna till sina rättigheter.
Artikel 43. – 54.
Dessa punkter handlar om hur länderna ska skriva under, rapportera om och följa barnkonventionen.
Frågor och svar om barnkonventionen
Barnkonventionen är en överenskommelse mellan länder inom FN om hur länder ska behandla barn. Den ger en gemensam definition av vilka rättigheter barn har. Den regering som skriver på barnkonventionen lovar att följa reglerna i den. Det är regeringen som har det yttersta ansvaret att skydda barn och se till att de får sina rättigheter tillgodosedda. Plan International är en barnrättsorganisation och därför är barnkonventionen väldigt viktig för oss, den är grunden för allt vårt arbete.
Barnkonventionen har i 30 år lyft fram barns särskilda rättigheter och behov. Alla delar i konventionen är viktiga men det går att särskilt lyfta fram de fyra grundprinciperna: att alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter, att barnets bästa alltid ska komma i första rummet, att varje barn har rätt att överleva och utvecklas och att varje barn har rätt att uttrycka sin åsikt och delta när vuxna bestämmer saker som påverkar dem.
Det betyder att alla barn i Sverige har ett starkare juridiskt skydd. Sverige har tidigare anpassat svensk lag efter innehållet barnkonventionen. Men trots det har många barn fallit mellan stolarna och utsatts för våld och kränkningar. Det finns fortfarande stora klyftor beroende på var i landet ett barn växer upp. Med barnkonventionen som lag tvingas till exempel skolor, kommuner och myndigheter att respektera barnets rättigheter på ett sätt så att ingen blir diskriminerad, de blir tvungna att på allvar lyssna på barn och deras behov och fatta beslut utifrån barnets bästa.
Samtidigt räcker det förstås inte bara med en lag. Att följa lagen kräver förståelse och kunskap. Arbetet för att förverkliga barnkonventionen behöver därför fortsätta med samma kraft, så att inga barn ska falla mellan stolarna.
Många länder arbetar på det sätt som Sverige tidigare gjorde, nämligen genom att ändra nationella lagar och anpassa dem till vad som står i konventionen. Men 94 länder utöver Sverige har valt att införa hela barnkonventionen som lag.
1 januari 2020 blev barnkonventionen lag i Sverige.
Alla länder som har skrivit under barnkonventionen är ansvariga för att barn också har tillgång rättigheterna i den. För att kontrollera att länderna följer barnkonvention finns barnrättskommittén, som består av 18 oberoende experter.
Vart femte år rapporterar länderna till kommittén. Tillbaka får de rekommendationer för hur de kan förbättra sitt arbete för barns rättigheter. Civilsamhället, som ideella föreningar och nätverk, lämnar också in rapporter till kommittén för att komplettera bilden av hur länderna följer barnkonventionen.
Att barnkonventionen har blivit svensk lag innebär att Sveriges regering kan bli en ännu starkare och trovärdigare röst för barns rättigheter. Därmed kan Sverige utöva påtryckningar för att få andra länder att göra samma sak och ta större hänsyn till barns rättigheter.
Sedan barnkonventionen kom till har världen blivit en bättre plats för många barn. Färre barn dör före sin femårsdag och fler barn går i skolan. Andelen barn som tvingas arbeta eller som gifts bort i har också minskat.
Trots stora framsteg kränks barns rättigheter varje dag. Miljontals barn världen över berövas sina mest grundläggande rättigheter – rätten till trygghet, hälsa, utbildning och en framtid.
Konflikter, våld och ojämlikhet fortsätter att stå i vägen för utveckling. Så länge barn dör av orsaker som kan förebyggas, flickor gifts bort, barn går hungriga eller utsätts för våld, behövs barnkonventionen.
Barnkonventionen grundades 1989.