Torka får inte stå i vägen för skolan
Väderförhållandena i Zimbabwe är extrema. Kimberly lever mitt i torkan och vattenbristen, men fortsätter drömma om vad hon ska bli när hon blir stor.
11-åriga Kimberly är van att ta hand om sig själv. Den tuffa situationen i Zimbabwe fick hennes föräldrar att migrera till grannlandet Botswana, för att kunna försörja familjen. Kvar hos mormor blev Kimberly som sköter hushållsarbetet före och efter skolan.
Jag oroar mig mest för att brunnen ska sina.
Nu går Kimberly i skolan men hon oroar sig för att vattnet i den närmaste brunnen ska sina, och för när mormor inte längre ska orka gå efter vatten. Då kan hon behöva sluta skolan för att hjälpa till även med det. Men än så länge orkar mormor.
Torkan är det största problemet i vår by.
Många barn har tvingats hoppa av skolan på grund av torkan och de tidskrävande vandringarna för att hämta vatten. Vandringar som också är farofyllda. Längs vägen och vid brunnarna riskerar flickor och kvinnor att utsättas för sexuella trakasserier.
När den värsta torkan på ett sekel slog mot södra Afrika gick stora skördar förlorade. I Zimbabwe drabbades miljontals människor och vattenbristen får allvarliga konsekvenser. Särskilt för flickorna och kvinnorna som tvingas gå längre och längre i sin jakt på vatten.
När solen steker går det inte att ha lektioner utomhus. På Kimberlys skola har Plan byggt klassrum, lärarrum och toaletter. Men det Kimberly är gladast över är lekplatsen. Där är hon och kompisarna på rasterna.
Jag älskar lekplatsen där vi kan leka tryggt.
Och hon hoppas kunna fortsätta i skolan. Hon skulle vilja bli sjuksköterska för att hjälpa människor där hon bor. "Men också för att ge sprutor", skojar hon.
