Bli fadder

Telefontider givarservice:

Måndag–torsdag 10.00–12.00

Box 92150, 120 08 STOCKHOLM
Org.nr. 802404-9150
ID ideell organisation: 802404-9150

Årsredovisning

Plan International Sverige Insamlingsstiftelse 802404-9150

2019-07-01–2020-06-30

Förvaltningsberättelse

ALLMÄNT  OM  VERKSAMHETEN

Plan International Sverige Insamlingsstiftelses styrelse och generalsekreterare avger härmed redovisning för verksamheten under året 2019­07­01 till 2020­06­30.

Plan International

Plan International Sverige är en del av den globala barnrättsorganisationen Plan International, en av världens största och äldsta barnrättsorganisationer. Vi arbetar för alla barns rättigheter och eftersom världen inte är jämställd har vi ett särskilt fokus på flickor.

Plan International är partipolitiskt och religiöst oberoende. Vårt arbete utgår från barnkonventionen och kvinnokonventionen och relaterar till FN:s globala hållbarhetsmål Agenda 2030. Vi arbetar tillsammans med barnen, deras föräldrar, lärare och politiska ledare. Vi finns på plats i städer, byar, flyktingläger och där stora beslut fattas.

Federationen Plan International grundades 1937 och är i dag aktiv i 77 länder med över 10 000 anställda och tusentals volontärer. Av dessa är 57 programländer och tjugo insamlingsländer. Sverige är ett av insamlingsländerna och har till uppgift att mobilisera politiskt och finansiellt stöd samt bistå med kompetens till programländerna i Asien, Afrika, Latinamerika och Mellanöstern.

Plan International har fyra påverkanskontor för att påverka den globala politiken för barns rättigheter och jämställdhet. De ligger i anslutning till FN i Genève och New York, EU i Bryssel och Afrikanska Unionen i Addis Abeba. Plan International har sitt huvudkontor i Storbritannien.

I programländerna arbetar organisationen via lokala kontor och med partnerorganisationer. På så sätt kan vi arbeta nära befolkningen för att skapa långsiktiga och hållbara förändringar. Våra program utgår alltid från de behov, den verklighet och de utmaningar som barn och unga möter i vardagen. Plan International Sverige bidrar till det globala arbetet genom att stötta planering, uppföljning, utvärdering och vidareutveckling av programmen. Vi bidrar också genom insamling, påverkansarbete och kommunikation.

I Sverige genomför vi informations­ och insamlings­ kampanjer. Vi bedriver påverkansarbete gentemot politiker och andra beslutsfattare. En viktig del av vårt arbete är att säkerställa att Sveriges internationella utvecklingssamarbete har ett starkt fokus på barn­ rättsfrågor och att flickors utsatthet och utmaningar budgeteras för och lyfts i policyer och strategier.

Vårt syfte

Vi kämpar för en rättvis värld som stärker barns rättigheter och flickors lika villkor.

Vår roll

  • Vi samlar in pengar i Sverige och ökar engage­manget för barns rättigheter med särskilt fokus på flickor.
  • Vi är med och utvecklar samt bidrar med ekono­miskt stöd till Plan Internationals långsiktiga utvecklingsprogram och humanitära arbete.
  • Vi påverkar beslutsfattare och makthavare i Sverige och internationellt för att stärka barns rättigheter och jämställdhet

Våra värderingar

Våra värderingar vägleder oss i vårt dagliga arbete. Vi värderar långsiktighet, öppenhet, handlingskraft och att arbeta tillsammans. Det gäller även med samarbetspartners, beslutsfattare och civilsamhället.

 

Vårt arbetssätt

För och med barn

I alla programländer arbetar Plan International och partnerorganisationer tillsammans med barn och ungdomar för att de ska ha god kunskap om sina rättigheter och kunna ställa krav på att dessa rättigheter respekteras. Plan International arbetar även för att stärka barnen och deras möjligheter att påverka beslut som berör dem.

För jämställdhet

Flickor värderas lägre från dagen de föds. De får ofta mindre mat, omsorg och möjlighet till utveckling. De diskrimineras dubbelt, både för att de är barn och för att de är flickor. De utsätts för grova kränkningar och övergrepp som kräver specifika och riktade åtgärder. Därför har Plan International ett särskilt fokus på flickor och deras villkor. Att satsa på flickor och jämställdhet är dessutom en nyckel till att bekämpa fattigdom och nå hållbarhetsmålen i FN:s Agenda 2030. Att Plan International fokuserar på flickor innebär inte att vi inte arbetar med pojkar och män – tvärtom, för att vi ska lyckas behöver vi få med alla i vårt arbete.

Fokusområden

Plan International Sverige kombinerar humanitärt bistånd och långsiktigt utvecklingssamarbete. Vi utgår från sex fokusområden:

  • Skydd från våld
  • Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter
  • Utbildning
  • Delaktighet
  • Barns tidiga utveckling
  • Stärka ungas ekonomiska möjligheter

Vi ser till att de program vi stödjer är relevanta, hållbara och att de riktar in sig på de grundläggande orsakerna till problemen, oavsett var och i vilket sammanhang de genomförs. Vi arbetar utifrån ett konfliktkänslighetsperspektiv så att vårt arbete inte påverkar en konflikt eller situationen i ett område negativt.

90-konto

Plan International Sverige har 90­konto och arbetet kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll. Det betyder att minst 75 procent av intäkterna måste gå till ändamålet och maximalt 25 procent till insamling och administration. Verksamhetsåret 2020 gick 86 procent av Plan International Sveriges intäkter till ändamålet och 14 procent till insamling och administration. Plan International Sveriges kontonummer är 900731­1 och 900701­4 (Plusgiro) samt 900­7311 och 900­7014 (Bankgiro). Vi är medlemmar i Giva Sverige som är en bransch­ organisation som arbetar för ett säkert givande.

VÅR STRATEGI

Den globala strategin med större fokus på flickor, ungdomar och unga vuxna gäller fram till 2022. Under verksamhetsåret har Plan International Sverige och federationen fortsatt lyfta tonårstjejers utsatta situation i program och i kommunikation.

Vi har också haft ett stort fokus på humanitära insatser – särskilt tonårsflickors situation i kriser och konflikter. I linje med vår strategi har vi fortsatt att bredda vår närvaro och ge stöd till verksamhet i konfliktdrabbade och instabila länder där kränk­ ningar mot barns, och speciellt flickors, rättigheter är vanliga, och där tonårsflickors behov ofta faller mellan stolarna.

Så vill vi skapa förändring

Plan International strävar efter att bryta destruktiva normer och förändra lagar och policyer som står i vägen för barns rättigheter och jämställdhet. Vi arbetar lokalt, nationellt och globalt tillsammans med aktörer som hjälper oss att nå våra mål, skapa långsiktiga effekter och stärka samhällets skyddsnät för barn och unga.

Strategiska områden

Plan International Sverige arbetar med fyra strategiska områden som ska hjälpa oss att bli den ledande barnrättsorganisationen för flickors lika villkor till år 2022:

  • Program med förändringskraft: Våra program bygger på fakta, insikter och erfarenheter och skapar positiv, långsiktig förändring för och med barn och unga – med fokus på flickors rättigheter.
  • Agendasättare för flickors rättigheter: Vi lyfter fram flickors specifika behov och utsatthet för att skapa engagemang och handling.
  • Hållbar organisation för framtiden: Vi är en inspirerande och väl fungerande organisation där medarbetare utvecklas, trivs och mår br
  • Resursmobilisering för tillväxt: Vi har en långsiktigt hållbar och kostnadseffektiv tillväxt.

 

Väsentliga händelser under räkenskapsåret

Oväntad global pandemi får allvarliga konsekvenser

I slutet av februari förändrades läget i världen snabbt när det stod klart att vi stod inför en global pandemi. För Plan International Sverige innebar det både direkta förändringar för arbetet på det svenska kontoret och påverkan på verksamheten  i programländerna. Under året har ett nytt femårigt avtal med Sida startats upp men spridningen av covid­19 har lett till att programmen försenats. Vi har arbetat hårt tillsammans med våra kollegor ute i världen för att ställa om verksamheten, men i många länder har det varit svårt att nå ut till barn och unga på grund av restriktioner. Vi har bland annat arbetat för att sprida information om viruset och hur smittspridningen kan begränsas, samtidigt som vi har fortsatt driva de frågor som är allra viktigast för oss – att se till att barn och unga är trygga, får möjlighet att vara delaktiga i beslut som rör dem och att säkra deras sexuella och reproduktiva hälsa.

Plan International har särskilt beaktat barns och flickors utsatthet under pandemin. Medan sjukdomen i sig inte verkar ha drabbat barn och unga särskilt hårt ser vi i stället att pandemins bieffekter kan innebära större risker. Det handlar om ökad risk för våld, övergrepp, barnäktenskap och ofrivilliga graviditeter, där flickor är särskilt utsatta. Men pandemin har också haft positiva bieffekter och gett möjlighet till lärande inför framtiden.

I Colombia ställdes ett program som Plan International Sverige stöttar om: arbetet för att säkra ungas deltagande i lokala politiska beslutsprocesser i staden Cali blev digitalt, vilket på många sätt visade sig vara en bättre lösning än fysiska träffar. En bredare grupp av ännu fler barn och unga fick möjlighet att vara med och påverka politiska satsningar i sitt närområde genom appar och beslutsfattarna mottog deras förslag mer positivt än tidigare år. Att använda digitala lösningar kan vara en fördel i polariserade miljöer som i Colombia.

Sedan ett par veckor in i mars har personalen i Sverige uppmanats att arbeta hemifrån, även om kontoret har varit öppet för den som behöver det.

I maj togs beslutet att lägga ett varsel mot bakgrund av den globala lågkonjunktur och övriga effekter som pandemin redan har lett till eller riskerar att leda till. Biståndet förväntas minska och tidigare erfarenheter av lågkonjunkturer visar att privat­ insamlingen sannolikt kommer att minska. Varslet ska ses i ljuset av att Plan International Sveriges främsta prioritet är att värna programverksamheten och att förmedla så stora ekonomiska resurser som möjligt till barn och unga i de länder där vi arbetar.

Nytt verktyg för att säkra fokus på jämställdhet

Under året har ett globalt verktyg lanserats av federationen Plan International. Syftet är att kunna mäta och säkra att det finns ett jämställdhets­ perspektiv i all Plan Internationals verksamhet och att allt vårt arbete bidrar till att förändra genus­ normer och inkludera fler. Jämställdhet är en nyckel för att kunna bygga en rättvis värld för alla barn och lanseringen av verktyget Gender Transformative Marker är därför en milstolpe för organisationen. Plan International Sverige har varit med och utvecklat verktyget genom att delta i federationens globala styrgrupp för jämställdhet och inkludering, där vi bidrog med vår gedigna erfarenhet och kunskap om rättighetsbaserat arbete.

Verktyget är viktigt för att kvalitetssäkra våra program och kommer vara ett stöd när vi gör prioriteringar och förbättrar verksamheten. Det är obligatoriskt att använda över hela federationen från och med innevarande verksamhetsår. Med Gender Transformative Marker kommer vi kunna säkerställa att medarbetare på såväl det svenska kontoret som i programländerna och på partnerorganisationer har kunskap och kapacitet att använda ett jämställdhetsperspektiv i all verksamhet.

Riktade insatser för fler och större gåvor

Skattereduktionen för gåvor tillbaka

Den 1 juli 2019 återinfördes skattereduktion på gåvor som fysiska personer lämnar till ideella organisationer. Det innebär att privatpersoner kan få skattereduktion med 25 procent av beloppet, upp till 1 500 kronor, om de skänker minst 2 000 kronor per år till godkända organisationer. Den 12 juli blev Plan International Sverige den första organisationen att godkännas som gåvomottagare.

Vi inledde direkt en telefonkampanj till befintliga givare för att informera om de nya skattereglerna och be dem höja sina månadsbidrag. 36 000 samtal genomfördes och de resulterade i 11 000 höjningar av månadsbidrag. Dessutom skickade vi ut 23 000 brev och 11 000 sms. Sammanlagt ledde kampanjen till höjningar på ett årligt värde av 10 miljoner kronor.

Kampanj med flickor i fokus

Den stora löpande insamlingskampanjen under verksamhetsåret handlade om flickors rättigheter och gick både digitalt, i tryck och på annonstavlor runt om i Stockholm.

Målet under våren var att stärka vårt varumärke och rekrytera faddrar som stödjer arbetet för flickors rättigheter med det nya konceptet Barn, inte fru. Vi kunde dra nytta av mediebranschens utmaningar och få billiga printannonser, samtidigt som vi bland annat arbetade med digitala annonser, e­postutskick och ett lyckat poddsamarbete. Kampanjen slog väl ut och resulterade i över 2 000 rekryterade faddrar.

Onlinerekryteringen tog fart

I maj 2020 slog vi rekord online med 1 248 rekry­terade faddrar. Nyckeln till framgången har till stor del varit löpande tester – av innehåll, annonser och nya målgrupper. En annan faktor är att vi har utgått från vår position som en expertorganisation för flickor och att vi fokuserat på olika vinklar kopplade till covid­19. Vi har också drivit upp sökvolymerna i Google med förbättrad varumärkeskännedom och en bra kommunikation kring vår Flickafadder­ produkt.

Rekordfå avslut

Samtidigt som rekryteringen av nya faddrar låg på en hög nivå låg antalet avslutade fadderskap på en rekordlåg nivå, jämfört med de två tidigare verksamhetsåren. Förra året låg avsluten på cirka 11 procent medan de i år gått ned till cirka 9 procent.

Några av anledningarna till de positiva siffrorna är effektivisering av processer och arbetssätt, förbättrad avslutshantering via telefon och e­post samt målgruppsanpassad kommunikation för att behålla våra faddrar. Vi har använt en kombination av åtgärder för att både minska avsluten och öka engagemanget bland aktiva givare.

Större kampanjer och evenemang

Girls Get Equal på internationella flickdagen

I samband med internationella flickdagen samlades vi för att sätta tjejer först. Med flickors rättigheter och representation i fokus anordnade Plan International Sverige två evenemang inom ramen för Plan Internationals globala kampanj för social förändring: Girls Get Equal.

Första dagens seminarium (på det digitala innova­ tionshuset Epicenter i Stockholm) drog 240 besökare varav många var beslutsfattare från näringslivet, ideella sektorn och politiken. På scen talade bland andra Europaparlamentarikern Alice Bah Kuhnke, Svenska filminstitutets vd Anna Serner, föreläsaren och entreprenören Lovette Jallow, UN Womens vice chef Åsa Regnér, Make Equals grundare Ida Östensson och marknadscheferna på Monki och The Body Shop. Dessutom deltog ungdomsaktivister från Malawi, Tyskland, Sudan och Senegal.

Andra dagen syftade till att inspirera unga att engagera sig för flickors rättigheter och att positionera Plan International Sverige som en organisation för unga. Omkring 500 ungdomar var på plats i Fryshuset, Stockholm, där de kunde träffa företag och organisationer, lyssna till tal och musik samt delta i workshops. Värd för scenprogrammet var Lovette Jallow och öppningstalet hölls av jämställd­ hetsminister Åsa Lindhagen. Bland utställarna fanns bland annat Samsung, Jämställdhetsmyndigheten och Flickaplattformen.

Båda evenemangen gav Plan International Sverige möjlighet att nå ut till såväl unga som beslutsfattare, och att skapa nya nätverk för påverkansarbete.

Parallellt löpte den digitala kampanjen #förallaflickor som skulle uppmärksamma internationella flickdagen ur ett rättighetsperspektiv, skapa engagemang och stärka vårt varumärke. Vi fick både privatpersoner och influencers att engagera sig i kampanjen. Av de influencers som deltog hade 21 stycken fler än 5 000 följare och det största kontot var Agneta Sjödins med 129 000. Vi hamnade överst i Googles sökresultat för internationella flickdagen.

Takeovers med Utrikesdepartementet

Inför flickdagen anordnade Plan International Sverige tillsammans med Utrikesdepartementet så kallade takeovers världen över för att främja flickors rättigheter och synliggöra dem som aktörer. Fler än 20 svenska ambassader upplät plats åt flickor från lokalsamhället, så att de fick delta i arbetet under en dag. I Sverige fick en representant från Plan International Sveriges ungdomsråd slå följe med utrikesminister Ann Linde. Den svenska takeovern låg som nyhetsetta på regeringens hemsida under dagen och ungdomsrådsmedlemmen och Ann Linde intervjuades i radio.

Mens på #blodigtallvar – andra året

Förra årets koncept #blodigtallvar återanvändes – och vidareutvecklades – på internationella mensdagen 28 maj. Syftet var att lyfta mens som en utvecklings­ och rättighetsfråg Målen om att höja kunskapen om mens i förhållande till flickor och utveckling samt skapa engagemang och medial synlighet kompletterades med insamlingsmål och konceptet byggdes ut med en Swishinsamling. Uppmaningen att dela en bild i sociala medier, utmana fem kompisar och skänka fem kronor via Swish ledde till att 61 696 kronor samlades in och 390 personer med offentliga konton delade kampanjen i sociala medier.

Under #blodigtallvar deltog influencers, politiker, föreningar och privatpersoner i kampanjen. Vi hördes i Sveriges Radio, syntes i TV4 Nyhetsmorgon och publicerades på Aftonbladet debatt och i flera lokaltidningar. Vi genomförde en livesändning på Instagram där över 100 personer följde ett samtal om mens och rättigheter mellan en av våra experter och vår ambassadör Hanna Persson.

Vi hamnade överst i Googles sökresultat för mens­ dagen och internationella mensdagen 28–29 maj och hade 3 687 unika visningar av kampanjsidan – där besökarna också stannade i över sex minuter, vilket tyder på att de tog del av innehållet.

Hållbarhetsupplysningar

Miljöfrågor

Plan International Sverige har som ambition att öka klimat­ och miljöarbetet. Därför antogs en ny miljöpolicy hösten 2019. Tre huvudområden för organisationens miljöpåverkan identifierades: resor, upphandlingar och ett grönare kontor. En handlings­ plan togs fram för att komplettera policyn. Det finns tydliga mål och åtgärder för att minska organisa­ tionens miljöpåverkan.

Arbetsmiljö

Tillsammans med skyddsombud och fackliga företrädare arbetade vi ambitiöst med arbetsmiljön under året. Vi fokuserade på en trygg och inkluderande arbetsmiljö där medarbetare trivs, utvecklas och mår bra. Den årliga skyddsronden visade att arbetsmiljön är god. Den sociala och organisatoriska arbetsmiljön tas upp med varje medarbetare som en del av utvecklingssamtalen.

Arbetsmiljökommittén med arbetstagar­ och arbetsgivarrepresentanter deltog tillsammans i den partsgemensamma utbildningen Bättre Arbetsmiljö.

Anställda i andra länder

Plan International Sverige sänder inte ut medarbetare på längre uppdrag. Den handfull svenska med­ arbetare som arbetade i andra länder var tjänstlediga från Plan International Sverige och anställda via vårt huvudkontor i Storbritannien.

Utförda personalenkäter

Arbetsbelastningen har under perioder upplevts som hög av medarbetarna. För att mäta status på detta får medarbetarna varje månad svara på två frågor: hur väl de trivdes på jobbet och hur mycket de hade att göra. Trivseln gick från ett snitt på 86 procent i början av hösten till 72 procent i slutet av våren  när varslet lagts. Arbetsbelastningen upplevdes på totalen som hög, men inte för hög. Ledningsgruppen går igenom resultaten månadsvis. För att hantera hög arbetsbelastning har alla medarbetare individuella avstämningar med närmaste chef som kan hjälpa till med prioritering och avlastning vid behov.

Arbetsuppgifter som de anställda utför

Plan International Sverige är en insamlingsstiftelse som mobiliserar finansiella resurser via privat­ personer, institutionella givare, företag och filantroper. Detta gör vi genom vårt arbete inom marknad, givarservice, kommunikation och påverkan. Vår programavdelning samarbetar med våra program­ länder och vi har stödfunktioner som IT, HR, ekonomi och internservice som stöttar hela organisationen.

Jämställdhets- och mångfaldsarbete

Jämställdhets­ och mångfaldsarbetet är en integrerad del av verksamheten, och det finns en hög medvetenhet. Likabehandlingsgruppen som startade förra året, med representanter från olika avdelningar, arbetar utifrån en treårsplan som utgår från  diskrimineringsombudsmannens riktlinjer kring hur arbetsgivare ska förebygga och motverka eventuell diskriminering. Planen innehåller konkreta åtgärder för att arbetsförhållandena ska fungera för alla oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsvariation, sexuell läggning eller ålder.

Kompetensutveckling

I processen för mål­ och utvecklingssamtal ingår en mer långsiktig karriärdiskussion som ligger till grund för successionsplaneringen. Alla anställda har individuella utvecklingsplaner och kompetens­ utveckling sker löpande både individuellt och i grupp. Plan International Sveriges medarbetare är aktiva i det internationella samarbetet och deltar i utbildningar och arbetsgrupper som bidrar till att stärka Plan International som en global organisation. Under året fortsatte satsningen på ledarskap och medarbetarskap/självledarskap. Det är obligatoriskt med säkerhetsutbildning för medarbetare som reser i länder där de utsätts för större risker.

Förekomst av kollektivavtal

Plan International Sverige har kollektivavtal genom IDEA med Unionen och Akademikerna, som båda har lokala klubbar. Kollektivavtalet skulle förhandlats om centralt under våren 2020, men på grund av covid­19­pandemin är förhandlingen – och löne­ revisionen – skjuten på framtiden. Kollektivavtalen förlängdes till hösten 2020 då förhandlingarna ska återupptas.

Personalomsättning

Personalomsättningen var under året 14 procent. Medelåldern bland de anställda är 39 år.

Plan International Sveriges medarbetare är engagerade och ambitiösa. Men det är en utmaning att skapa karriärvägar i en liten organisation med få chefs­ och specialisttjänster men många regelbundna uppgifter som måste utföras. I stället får vi vara stolta över att vi utvecklar våra medarbetare så att de växer ur sina roller och går vidare som goda ambassadörer för Plan International Sverige. I intervjuerna vi gör med medarbetare som slutar har det framkommit att de vanligaste anledningarna till att säga upp sig är att man sökt en chefstjänst eller annan roll med större ansvar, alternativt flyttat tillsammans med sin familj till annan ort.

Resultat och ställning

Plan International Sverige är en insamlingsstiftelse med syfte att samla in pengar till att stärka barns rättigheter och flickors lika villkor. Ekonomiskt strävar vi efter ett nollresultat och att så mycket som möjligt av våra intäkter ska gå till vårt syfte.

Intäkter

Plan International Sveriges totala intäkter uppgick 2019/2020 till 520 MSEK (538), en minskning med 3 procent.

Vi har ett fortsatt starkt förtroende hos våra givare och vår satsning på digital insamling och att få lojala givare har gett resultat på privatsidan. Samtidigt påverkas vi negativt av covid­19­pandemin som inverkat på länders utveckling och levnadsstandard och kommer fortsätta göra så under en lång tid framöver. Effekterna av pandemin, med delvis nedstängning av verksamheten i många av Plan Internationals programländer, har påverkat våra intäkter i form av bidrag från institutionella givare och företag.

Gåvor 259 (240) MSEK +8 procent

Antalet privata månadsgivare fortsatte att öka, i år med 8 700, och intäkterna uppgick till 231 (212) MSEK +9 procent. Under året tog onlinerekryteringen ytterligare fart med utgångspunkt i vår starka position som expertorganisation för flickor. De digitala kanalerna blir allt viktigare och vi behöver fortsätta investera för framtida intäkter. Införande av statlig skattereduktion på gåvor, flera framgångsrika insamlingskampanjer samt satsningar på att stärka relationer och kommunikationen med befintliga givare, med minskade avslut som följd, är ytterligare faktorer som bidragit till en stark tillväxt på privatinsamlingssidan.

Engångsgåvor uppgick till 4 (5) MSEK. Marknaden för engångsgåvor fortsätter att vara i förändring med ändrade givarbeteenden och hård konkurrens under den viktiga julperioden. Vi fortsätter stärka vårt varumärke och bygga vår position och attraktions­ kraft som barnrättsorganisation för flickors lika villkor.

Intäkter från företagssamarbeten uppgick till 3 (4) MSEK. Vårt samarbete med Monki och Impius fortsatte och under året har vi inlett nya samarbeten med Clas Ohlsson Foundation, Essity, Meds med flera.

Stödet från Svenska Postkodlotteriet (SPL) uppgick till 22 (19) MSEK. Vi har ett fortsatt viktigt stöd från Postkodlotteriet som gör det möjligt för oss att stärka och förbättra verksamheten.

Bidrag 260 (298) MSEK ­-13 procent

Det totala bidraget var 260 MSEK, varav offentliga bidrag uppgick till 254 (284) MSEK –10 procent. Intäkterna från bidrag är förenade med vissa villkor, och om dessa inte uppfylls krävs återbetalning. Våra bidragsintäkter har påverkats negativt av den pågående covid­19­pandemin med omfattande nedstängningar av verksamheten i Plan Internationals programländer, men även av viss försening i uppstart av nya strategiska samarbetsavtal med Sida.

Bidragen från Sida uppgick till 235 (251) MSEK -­6 procent. Under verksamhetsårets första hälft startade implementeringen av de tre strategiska samarbetsavtal som förnyades under föregående år. Uppstart av nya avtalsperioder är både omfattande och tidskrävande eftersom vi ska säkerställa och kvalitetssäkra regelefterlevnad och programinnehåll. Under våren har vi därtill – tillsammans med våra programländer – fått ställa om verksamheten, anpassa oss efter rådande restriktioner och planera om projekt.

Under året har vi tecknat ett nytt avtal i Sudan med medel som Sveriges regering genom ambassaden i mottagarlandet bidrar med. De medel som förmedlas genom ambassaderna har ofta en stark lokal förankring vilket främjar implementering av programmen och förväntade resultat.

EU bidrog med 20 (29) MSEK ­30 procent. Finan­ sieringen från EU genomgår politiska förändringar i väntan på att medlemsländerna ska besluta om en ny långtidsbudget, bland annat för EU:s bistånds­ verksamhet. Konkurrensen är fortsatt mycket hård då många organisationer vill säkra EU­finansiering. Mot slutet av året inledde Plan International Sverige förhandlingar för ett nytt EU­avtal i Togo.

Övriga offentliga och insamlade bidrag uppgick till 5 (17) MSEK. Ändrade givarkrav både hos Radiohjälpen och Svenska Postkodlotteriet har påverkat våra möjligheter att ansöka om bidrag negativt.

Kostnader

Plan International Sveriges kostnader består av ändamålskostnader samt kostnader för insamling och administration.

Ändamålskostnader 445 (458) MSEK ­-3 procent

Kostnader för att åstadkomma konkreta och kvalitetssäkrade resultat för barns rättigheter och flickors lika villkor benämns som ändamålskostnader. De består av programkostnader på Plan Internationals landkontor, programstödskostnader av personal i Sverige samt kostnader för information och opinions­ bildning som bedrivs i enlighet med vårt syfte. De minskade ändamålskostnaderna i kronor är relaterade till minskade bidragsintäkter och svårigheterna att implementera i våra programländer. Andel ändamålskostnader i förhållande till intäkterna är fortsatt hög och i nivå med föregående år.

Plan International Sverige kombinerar långsiktigt utvecklingssamarbete med humanitärt bistånd, och utgår från Plan Internationals sex tematiska fokusområden1. Under verksamhetsåret har vi i huvudsak stöttat program inom fyra av Plan Internationals fokusområden: 1) barns och ungas rätt till trygghet och skydd från alla former av våld 2) ungas sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter 3) barns och ungas rätt till delaktighet; samt 4) barns rätt till utbildning. Utöver detta har Plan International Sverige bidragit med medel för att lindra de negativa effekterna av pandemin genom olika initiativ som att sprida information om hälsa och smittspridning, bidra till tillgången på vatten och tvål, förebygga trafficking genom kontantstöd och stötta skolor och lärare att kunna genomföra distansundervisning.

Vi stödjer program i 30 länder och har störst närvaro i Afrika.

Insamlings­- och administrationskostnad 75 (73) MSEK +3 procent

De senaste åren har insamlingsmarknaden för privata gåvor förändrats och blivit mer digital. Plan International Sverige har beslutat att fokusera på att utveckla vårt arbetssätt och anpassa oss efter den ökade digitaliseringen med ännu större fokus på våra befintliga och möjliga givare. Vårt arbete har gett resultat med ökade insamlingsintäkter om 8 procent medan insamlingskostnaderna enbart har ökat med 4 procent. Insamlingskostnaderna uppgår till 60 (57) MSEK +4 procent.

Plan International Sverige arbetar för att administrationskostnaderna ska vara skäliga i förhållande till ändamålskostnaderna samtidigt som vi följer riktlinjer, regler och lagar, säkerställer god intern kontroll och uppföljning samt är en bra arbetsgivare. Administrationskostnaderna uppgår till 15 (16) MSEK ­-1 procent.

Det finns en målsättning och ambition att fortsätta utveckla system, processer och arbetssätt för att säkra framtida intäkter såväl som att minska insamlings­ och administrationskostnaderna genom effektivare processer och mer automatiserade arbetsätt.

Resultat 0 (+7) MSEK

Vår målsättning är att nå ett nollresultat och att alla insamlade medel och bidrag används till vårt ändamål utifrån stadgar och syfte så snart som möjligt.

Mot bakgrund av den globala lågkonjunktur och övriga effekter som pandemin redan har lett till eller riskerar att leda till sker anpassningar av verksamheten i Sverige löpande. Plan International Sveriges främsta prioritet är att värna programverksamheten och att förmedla så stora ekonomiska resurser som möjligt till barn och unga i de länder där vi arbetar.

Belopp i tusental kronor2019/202018/192017/182016/172015/16
Totala verksamhetsintäkter519 688538 356533 438509 445423 543
Ändamålskostnader444 623457 853451 902422 305356 876
Andel i förhållande till totala verksamhetsintäkter
Insamlade medel, %51 %47%52%48%51%
Offentliga bidrag, %49 %53%48%52%49%
Insamlingskostnader, %11 %11%11%13%12%
Administrationskostnader, %3 %3%3%3%4%
Insamlings- och administrationskostnader, %14 %14%14%16%16%
Medeltal anställda9194817569

Förvaltning, styrning och ledning

Plan International Sverige är organiserad som en stiftelse och styrelsen är Plan International Sveriges högsta beslutande organ, i enlighet med stadgarna. Plan International Sverige följer Giva Sveriges kvalitetskod för att säkerställa en effektiv organisation och styrning med en hög grad av transparens. I enlighet med Giva Sveriges kvalitetskod har vissa styrdokument upprättats och gjorts tillgängliga på stiftelsens hemsida, inklusive arbetsordning för styrelsen och beskrivning av hur styrelseledamöter tillsätts. För den löpande verksamheten finns ett kansli som leds av generalsekreteraren, utsedd av styrelsen. Ytterligare styrdokument finns upprättade gällande bland annat instruktion till general­ sekreteraren, strategier, långsiktig plan, organisation, styrning, ekonomi, uppföljning, internkontroll, riskhantering och insamling.

Vartannat år ska stiftelsen sända en försäkran till Giva Sverige att samtliga krav enligt kvalitetskoden uppfyllts. Försäkran ska granskas och bestyrkas av revisorn. Detta gjordes senast för verksamhetsåret 2017/2018 och är aktuellt nästa gång under hösten 2020.

Styrelsen leddes under början av verksamhetsåret av Marianne Barner, som i november 2019 avgick som ordförande och ersattes av Carl Lindgren. Styrelseledamöter har varit Pär Lager (vice ordförande), Ulrika Cronenberg­Mossberg, Ingalill Karlsson, Karin Nilsdotter och Nina Nornholm. Under året har styrelsen haft sex protokollförda sammanträden. Samtliga styrelseledamöter har närvarat vid mötena under deras respektive mandatperiod, förutom Pär Lager, Karin Nilsdotter och Nina Nornholm som varit frånvarande vid två möten vardera och Inga­Lill Karlsson som varit frånvarande vid ett.

Plan International Sveriges ungdomsråd har observatörer i styrelsen och under året var de Maja Lundqvist (studerande) och Jennie Gustavsson (studerande).

Plan International Sveriges kansli leds av general­ sekreteraren Mariann Eriksson i samråd med en ledningsgrupp. Ledningsgruppen bestod under verksamhetsåret av, utöver generalsekreteraren, programchef Mia Haglund Heelas, chef för resursmobilisering och partnerskap Mirjam Hast, kommunikations­ och insamlingschef Johan  Bååthe, ekonomichef Charlotte Bäckstrand, chef för Påverkansavdelningen Monica Lorensson, HR­chef Helena Ölander och ledningskoordinator Anja Daun.

Revisor i Plan International Sverige är PricewaterhouseCoopers AB med Jonas Grahn som huvudansvarig revisor. Resultatet av verksamheten samt ställningen vid verksamhetsårets utgång framgår i övrigt av efterföljande resultat­ och balansräkningar samt kassaflödesanalyser med tillhörande noter.

Övrig icke finansiell information

Anställda

Medelantalet för antalet anställda var under verk­ samhetsåret 91 (94) efter att vi gjort en tillväxtresa under en längre period. Denna bromsar nu in på grund av förändrade möjligheter att finansiera programverksamhet i samband med covid­19­ pandemin och vi har fått lov att lägga ett varsel om neddragningar. I skrivande stund är förhandlingarna med de fackliga organisationerna inte avslutade.

Volontärer och praktikanter

Under verksamhetsåret har drygt 100 volontärer arbetat ideellt för Plan International Sverige och vi har ordnat introduktionsmöten för 35 volontärer. Sammanlagt motsvarar volontärernas arbete drygt 2 heltidstjänster. Antalet praktikanter (som haft praktik längre än två veckor) är tre stycken och två personer har arbetstränat.

Plan International Sveriges ungdomsråd

Plan International Sveriges ungdomsråd har en rådgivande funktion och bidrar med barn­ och ungdomsperspektiv. Ungdomsrådet har fortsatt att arbeta i två olika grupper med varsin inriktning: extern kommunikation och internt påverkansarbete. Rådet hade under verksamhetsåret 18 medlemmar mellan 14 och 21 år, spridda från Skåne till Västernorrland. Medlemmarna har agerat referens­ grupp för olika satsningar inom utbildning och engagemang och två representanter har varit observatörer vid Plan International Sveriges styrelsemöten.

Under verksamhetsåret har medlemmarna bland annat deltagit i European Week of Action for Girls i Bryssel och Reykjavik Global Forum – Women Leaders, där de intervjuade världsledare och modererade samtal om hur vi stärker flickors rättigheter och ledarskap. Ungdomsrådet deltar även i det pågående Erasmus + projektet Gender Transformative Advocates Unite tillsammans med ungdomar från Irland, Spanien, Frankrike och Belgien.

På internationella flickdagen delade ungdomsrådet ut vårt påverkansdokument Agenda för flickor utanför riksdagen och under evenemanget Girls Get Equal Live intervjuade de jämställdhetsminister Åsa Lindhagen. Ungdomsrådets medlemmar har i samband med internationella flickdagen och internationella mensdagen skrivit debattartiklar som publicerats i lokaltidningar och blivit intervjuade av lokalradio totalt 15 gånger. En medlem deltog också tillsammans med generalsekreteraren i TV4 Nyhetsmorgon.

Placeringspolicy finansiella instrument

Plan International Sverige har som policy att inte placera insamlade medel i aktier eller värdepapper. Insamlade medel ska förvaltas på sedvanliga bankkonton. Gåvor i form av värdepapper, aktier och andelar, fast egendom, bostadsrätter och lösöre avyttras utan dröjsmål.

Väsentliga händelser efter räkenskapsårets slut

Till följd av den globala lågkonjunktur och övriga effekter som pandemin har lett eller riskerar att leda till samt en förväntad minskning av biståndet lades ett varsel i maj 2020. Förhandlingarna mellan ledningen och de fackliga representanterna avslutades efter räkenskapsårets slut, den 1 juli, och resulterade i att tre medarbetare var övertaliga och fyra visstidsanställningar påverkades. Ytterligare sju medarbetare omplacerades. I den nya organisationen har även avdelnings­ och enhetsstrukturen delvis förändrats.

Plan International Sverige fick snart efter räkenskapsårets slut besked om att vårt nuvarande avtal för strategiskt partnerskap med Sidas humanitära stöd inte kommer att förlängas när det löper ut våren 2022. Till grund för Sidas beslut ligger en utvärdering, som är en del av processen för att välja en ny grupp strategiska partnerorganisationer som ska vara de viktigaste kanalerna för deras humanitära budget på fyra miljarder kronor. Plan International Sverige kommer ha fortsatta diskussioner med Sida.

Plan International Sveriges framtida utveckling

Covid­19­-pandemin kommer ha både direkt och indirekt inverkan på de barn och unga vi arbetar för under en lång tid framöver. En hel generations framtid kommer påverkas negativt av stängda skolor, ansträngd hälso­ och sjukvård och ekonomisk kris. Dessutom kommer biståndsnivåerna påverkas av att givarländers BNP minskar till följd av krisen. Vi kommer behöva förbereda stora insatser för att barn och unga ska kunna ta igen förlorad skolgång och få tillgång till god hälso­ och sjukvård när pandemin är över. Vi kommer också behöva förbereda oss på att göra mer, men med mindre resurser, när viktiga givarländer och samarbets­ partners drar ned på sitt stöd.

Samtidigt är klimatförändringarna ett av de största hoten mot barns framtid och en hållbar utveckling. Det är också en fråga som engagerar många, inte minst unga. Barn, och särskilt flickor, tillhör de som drabbas hårdast av katastrofer och det är de som kommer få leva längst med konsekvenserna av klimatförändringarna. Därför ser vi klimatet som en rättighetsfråga.

Under det kommande året påbörjas arbetet med att revidera den globala strategi som ska gälla 2022–2027. Den reviderade strategin kommer fortsätta på den inslagna vägen – för barns rättigheter och flickors lika villkor – men med ett tydligare fokus på bland annat klimatfrågan.

Vi forsätter ställa om verksamheten och investera för att möta den snabba digitaliseringen i samhället. Det handlar om nya beteenden på framförallt den privata insamlingsmarknaden och vi behöver anpassa oss för att vara relevanta för våra mål­ grupper. Ett led i det arbetet är att vår avdelning för insamling och kommunikation har börjat arbeta agilt i tvärfunktionella team, med tydliga målgrupper och en ambition att vara data­ och insiktsdrivna. Målsättningen är att öka konkurrenskraften och effekten av våra marknads­ och kommunikations­ insatser.

Plan International Sverige ska vara en hållbar organisation för framtiden och arbetar fortsatt med utvecklingen av chefer och medarbetare samt med att effektivisera och förenkla vårt arbetssätt. Samverkansgruppen och enheternas arbetsplats­ träffar är exempel på forum där medarbetarna uppmuntras att driva förändring så att vi tillsammans ska säkra att Plan International Sverige fortsätter vara en attraktiv arbetsplats med en god arbetsmiljö.

Resultaträkning

Not01/07/2019
- 30/06/2020
01/07/2018
- 30/06/2019
Verksamhetsintäkter
Gåvor2259 199 686239 796 858
Bidrag2260 277 137298 349 537
Övriga intäkter3211 079209 226
Summa verksamhetsintäkter 519 687 902538 355 621

VERKSAMHETSKOSTNADER4,5
Ändamålskostnader-444 623 058-457 853 298
Insamlingskostnader-59 646 448-57 209 661
Administrationskostnader-15 371 834-15 554 056
Summa verksamhetskostnader-519 641 340-530 617 015

Verksamhetsresultat46 5627 738 606

Resultat från finansiella investeringar
Ränteintäkter och valutakursvinster010
Räntekostnader och valutakursförluster­-75 379-82 426
Summa resultat från finansiella investeringar-125 569-82 416

Fördelning av årets resultat
Årets resultat enligt resultaträkningen (se ovan)-79 0077 656 189
Förändring av reserverade medel avseende ändamålet00
Kvarstående belopp för året/förändring balanserat kapital-79 0077 656 189

Balansräkning

Not30/06/202030/06/2019
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggsningstillgångar7
Balanserade utgifter för programvara0120 872
Materiella anläggningstillgångar8
Nedlagda utgifter på annans fastighet547 3361 072 486
Inventarier415 842740 812
Summa materiella anläggningstillgångar963 1781 813 298
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag9150 0001 000 000
Summa anläggningstillgångar1 113 1782 934 170
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
Övriga fordringar989 3721 833 912
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter10562 871592 333
Summa kortfristiga fordringar1 552 2432 426 245
Kassa & bank101 138 638102 562 808
Summa omsättningstillgångar102 690 881104 989 053
SUMMA TILLGÅNGAR103 804 059107 923 223
Not30/06/202030/06/2019
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Ändamålsbestämda medel7 707 1377 707 137
Reserverat kapital15 000 00015 000 000
Balanserat kapital7 577 1827 656 189
Summa eget kapital30 284 31830 363 326
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder5 321 6657 525 904
Skuld till dotterbolag111 671 229900 000
Skuld ej nyttjade bidrag1238 206 44247 224 458
Skuld för beslutade ej utbetalda bidrag11 207 0008 904 000
Skatteskulder820 2551 515 104
Övriga skulder2 462 7412 158 559
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter1313 830 4099 331 872
Summa kortfristiga skulder73 519 74177 559 897
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER103 804 059107 923 223
Ändamålsbestämda medelReserverat
kapital
Balanserat
kapital
Totalt eget
kapital
FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL
Ingående balans 2019-07-017 707 13715 000 0007 656 18930 363 326
Årets resultat00-79 007-79 007
Utgående balans 2020-06-307 707 13715 000 0007 577 18230 284 318

Kassaflödesanalys

01/07/2019
– 30/06/2020
01/07/2018
– 30/06/2019
Löpande verksamheten
Verksamhetsresultat46 5627 738 606
Avskrivningar970 9921 347 832
Erhållen ränta010
Övriga räntekostnader och liknande resultatposter-75 379-82 426
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av verksamhetskapital942 1759 004 021
Ökning (-)/Minskning (+) av kortfristiga fordringar874 0022 991 882
Ökning (+)/Minskning (-) av kortfristiga skulder-4 040 1578 077 348
Kassaflöde från den löpande verksamheten-2 223 98020 073 251
Investeringsverksamheten
Förvärv av immateriella/materiella anläggningstillgångar0-264 322
Kassaflöde från investeringsverksamheten0-264 322
Finansieringsverksamheten
Erhållen utdelning799 8100
Kassaflöde från finansieringsverksamheten799 810 0
Ökning (+)/Minskning (-) av likvida medel-1 424 17019 808 926
Likvida medel vid årets början102 562 80882 753 881
Likvida medel vid årets slut101 138 638102 562 808

Noter

Not 1     Redovisnings­    och    värderingsprinciper

Årsredovisningen har upprättats med tillämpning av Årsredovisningslagen (1995:1557), BFNAR 2012:1 Årsredovisning och Koncernredovisning (K3) och Giva Sveriges styrande riktlinjer för årsredovisning. I årsredovisningen har även vissa upplysningar lämnats som krävs av Svensk Insamlingskontroll.

Belopp är uttryckta i hela kronor om inget annat anges.

Verksamhetsintäkter

Endast det inflöde av ekonomiska fördelar som organisationen erhållit eller kommer att erhålla för egen räkning redovisas som intäkt. Intäkter värderas, om inget särskilt anges nedan, till verkliga värdet av det som erhållits eller kommer att erhållas.

Gåvor och bidrag

En transaktion i vilken organisationen tar emot en tillgång eller en tjänst som har ett värde utan att ge tillbaka motsvarande värde i utbyte är en gåva eller ett erhållet bidrag. Om tillgången eller tjänsten erhålls därför att organisationen uppfyllt eller kommer att uppfylla vissa villkor och om organisationen har en skyldighet att återbetala till motparten om villkoren inte uppfylls, är det ett erhållet bidrag. Är det inte ett bidrag är det en gåva.

Gåvor

Gåvor redovisas som huvudregel som intäkt när de erhålls.

En gåva som intäktsförts redovisas antingen som en tillgång eller en kostnad beroende på om gåvan förbrukas direkt eller inte. Gåvor som organisationen avser att stadigvarande bruka i verksamheten redovisas som anläggningstillgångar. Övriga gåvor redovisas som omsättningstillgångar.

Gåvor värderas som huvudregel till verkligt värde. I de fall organisationen lämnat en ersättning för att erhålla gåvan minskas gåvans värde med ersättningen.

Gåvor från faddrar

Avser det månatliga belopp som traditionella faddrar och temafaddrar lämnar med stöd för de lokala utvecklingsprogrammen i Plans programländer.

Övriga gåvor

Avser gåvor från allmänheten, företag, organisationer, samfund, privata och ideella fonder och stiftelser samt sponsring.

Bidrag

Bidrag redovisas som intäkt när villkoren för att erhålla bidraget har uppfyllts. Mottagna bidrag redovisas som skuld till dess villkoren för att erhålla bidraget uppfylls.

Bidrag som erhållits för att täcka vissa kostnader (t.ex. för administration) redovisas samma räkenskapsår som kostnaden redovisas.

Bidrag som hänför sig till en anläggningstillgång minskar anskaffningsvärdet.

Erhållna bidrag värderas till det verkliga värdet av den tillgång som organisationen fått eller kommer att få.

Övriga intäkter

Övriga intäkter är intäkter som inte är primära för organisationen. Med övriga intäkter avses främst stöd och ersättningar från myndigheter, exempelvis Arbetsförmedlingen och Skatteverket.

Verksamhetskostnader

Verksamhetskostnader delas in i följande funktioner; ändamåls­, insamlings­ och administrationskostnader.

Organisationen har kostnader, s k samkostnader, som är gemensamma för ändamåls­, insamlings­ och administrationsfunktionerna. Vanliga gemensamma kostnader är IT, ekonomi, internservice och lokalhyra.

Ändamålskostnader

Ändamålskostnader är sådana kostnader som kan hänföras till organisationens uppdrag enligt dess stadgar. Hit räknas även de till ändamålskostnaderna fördelade gemensamma kostnaderna (samkostnaderna). Kostnader för administration som uppstår som en direkt följd av en aktivitet/projekt, som uppföljning och rapportering, inom ändamålet räknas till ändamålskostnader.

Insamlingskostnader

Detta är den kostnad som varit nödvändig för att generera externa intäkter, det vill säga direkta kostnader för insamlingsarbetet. Här ingår kampanjer, event, reklam, annonser, personalkostnader i relation till insamlingsarbetet, utskick och liknande aktiviteter.

Till insamlingskostnader hör även kostnader för varumärkesbyggande, profilering och positionering samt de till insamlingskostnader fördelade gemensamma kostnaderna.

Administrationskostnader

Administrativa kostnader är sådana som behövs för att administrera organisationen och utgör en kvalitetsgaranti för ändamålet och för givaren. Plan Sverige har valt att redovisa samtliga personalkostnader för generalsekreterare och HR­avdelningen som administrationskostnad. Andra kostnader som klassificeras som administration är revision (exklusive revision av projektmedel), administrativa system och försäkringar.

Leasing

Samtliga av Plan International Sverige Insamlingsstiftelses leasingavtal kostnadsförs löpande (linjärt) över leasingperioden.

Ersättning till anställda

Löpande ersättningar till anställda i form av löner, sociala avgifter och liknande kostnadsförs i takt med att de anställda utför tjänster.

Eftersom alla pensionsförpliktelser klassificerats som avgiftsbestämda redovisas pensionskostnaden det år pensionen tjänas in.

Tillgångar och skulder

Anläggningstillgångar

Materiella och immateriella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde minskat med avskrivning enligt plan.

Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Följande avskrivningstider tillämpas:

Balanserade utgifter för programvara                           3–5 år
IT­-inventarier                                                                     3 år
Övriga inventarier                                                       5–10 år
Nedlagda utgifter på annans fastighet                              5 år

Har en materiell anläggningstillgång på balansdagen ett lägre nyttjandevärde än det bokförda värdet skrivs tillgången ner till detta lägre värde om det kan antas att värdenedgången är bestående.

Finansiella tillgångar

Kundfordringar värderas individuellt till det belopp som beräknas inflyta. Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs.

Skuld ej nyttjade bidrag

I de fall Plan erhållit bidrag, men ännu inte uppfyllt villkoren redovisas dessa som en skuld.

Skuld avseende beslutade, ej utbetalda bidrag

När Plan fattat beslut om utbetalning och meddelat mottagaren, men inte verkställt utbetalningen, redovisas detta belopp som en kortfristig skuld.

Eget Kapital

I posten Ändamålsbestämda medel i eget kapital redovisas ännu inte förbrukade gåvor och andra ändamålsbestämda medel. Dessa medel representerar det belopp som ännu inte beslutats för Plans ändamål.

En minskning innebär att ett högre belopp än vad som har erhållits har överförts till Plan International Inc. och vice versa. Under året överförda medel ingår i kostnadsposten Ändamålskostnader, internationella program, i resultaträkningen. Se även specifikation till Balansräkningen.

Kassaflödesanalys

Kassaflödesanalysen upprättas enligt den indirekta metoden, det vill säga den utgår från verksamhetsresultatet. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in­ eller utbetalningar. Som likvida medel klassificeras endast kassa­ och banktillgodohavanden.

 

Gåvor som redovisats i resultaträkningen2019/20202018/2019
Insamlade medel
Traditionellt fadderskap168 102 132161 070 579
Temafadderskap62 642 39650 947 460
Enstaka gåvor från allmänheten3 716 2535 040 705
Företag3 238 9054 038 114
Svenska PostkodFöreningen21 500 00018 700 000
Summa259 199 686239 796 858

Gåvor som inte redovisats i resultaträkningen

Gåvor som erhållits, men inte redovisats i resultaträkningen avser t ex probonotjänster och annonsrabatter där värdet i SEK inte tagits fram.

Bidrag som redovisats som intäkt2019/20202018/2019
Insamlade medel (privaträttsliga bidrag)
Radiohjälpen1 960 2735 580 202
Svenska PostkodFöreningen894 0695 960 931
H&M Foundation1 800 0001 800 000
Övriga stiftelser och organisationer0762 357
Summa4 654 34214 103 490
Offentliga bidrag
Sida235 347 226254 437 670
EU9 799 18116 350 324
ECHO10 476 38813 107 656
UNICEF02 912 477
Övriga0437 919
Summa offentliga bidrag255 622 795284 246 046
Summa bidrag260 277 137298 349 536
Totala insamlade medel består av följande:
Gåvor som har redovisats i resultaträkningen259 199 686239 796 859
Privaträttsliga bidrag som har redovisats i resultaträkningen4 654 34214 103 490
Summa insamlade medel263 854 028253 900 349

Not 3     Övriga intäkter

Övriga intäkter består framförallt av stöd och ersättningar från myndigheter, exempelvis Arbetsförmedlingen och Skatteverket.

Not 4     Medelantal anställda, personalkostnader och arvoden till styrelsen

Personal, löner och sociala kostnader2019/20202018/2019
Medelantalet anställda
Antal anställda9194
Varav män2224
Andel män24 %25 %
Medeltalet anställda har beräknats med utgångspunkt från en årsarbetstid på 1 950 timmar/år.
2018/2019
Styrelseledamöter och ledningsgrupp
Antal styrelseledamöter på balansdagen47
Varav män12
Generalsekreterare och ledningsgrupp89
Varav män12
Löner och andra ersättningar
Styrelse00
Generalsekreterare1 030 8001 007 712
Övriga anställda43 458 24141 424 404
Totala löner och ersättningar44 489 04142 432 116
Sociala kostnader18 820 35918 801 207
(varav pensionskostnader)3 424 9723 418 346
Pensionspremier för samtliga anställda följer ITP­planen och inkluderas i beloppen ovan.
Det finns inga avtal om avgångsvederlag till någon anställd eller styrelsemedlem.
Fördelning av pensionskostnader
Generalsekreterare198 388189 774
Volontärer
Under året har ca 100 volontärer, praktikanter och översättare arbetat ideellt på Plan Sverige.
Värdet av dessa insatser har inte redovisats i resultaträkningen.

Not 5     Leasing

Plan Sverige leasar framför allt kontorslokaler och ­utrustning. Kostnadsförda leasingavgifter uppgår till 2 532 890 Kr (2 443 359 kr).

Framtida leasingavgifter förfaller enligt följande.

2019/20202018/2019
Inom 1 år3 505 4962 355 199
1-5 år6 293 5426 336 886
Senare än 5 år00
Totala leasingavgifter9 799 0378 692 085

Avtalet om lokalhyra sträcker sig till 30 juni 2023.

Not 6     Resultat från koncernföretag

2019/20202018/2019
Utdelning på andelar koncernföretag799 8100
Nedskrivning av andelar i koncernföretag-850 0000
Summa resultat från koncernföretag-50 1900

Not 7     immateriella   anläggningstillgångar

2019/20202018/2019
Anskaffningsvärde
Ingående balans9 494 0229 494 022
Årets anskaffningar00
Utgående balans9 494 0229 494 022
Avskrivningar
Ingående balans-9 373 150-9 102 458
Årets avskrivningar-120 872-270 692
Utgående balans-9 494 022-9 373 150
Bokfört värde immateriella anläggningstillgångar0120872

Not 8     materiella    anläggningstillgångar

2019/20202018/2019
Nedlagda utgifter på annans fastighet
Anskaffningsvärde
Ingående balans5 068 4875 068 487
Årets anskaffningar00
Utgående balans5 068 4875 068 487
Avskrivningar
Ingående balans-3 996 001-3 470 850
Årets avskrivningar-525 150-525 151
Utgående balans-4 521 151-3 996 001
Bokfört värde nedlagda utgifter på annans fastighet547 3361 072 486
Inventarier740 8121 028 479
Anskaffningsvärde
Ingående balans3 443 5713 490 503
Årets anskaffningar0264 322
Årets utrangering-212 706-311 254
Utgående balans3 230 8653 443 571
Avskrivningar
Ingående balans-2 702 759-2 462 024
Årets avskrivningar-324 970-551 989
Årets utrangering212 706 311 254
Utgående balans-2 815 0232 702 759
Bokfört värde inventarier415 842740 812
Bokfört värde materiella anläggningstillgångar963 1781 813 298

Not 9     Andelar i koncernföretag

ANDELAR I KONCERNFÖRETAG
2019/20202018/2019
Anskaffningsvärde
Ingående balans1 000 0001 000 000
Årets anskaffningar00
Årets nedskrivning-850 0000
Utgående balans150 0001 000 000
Bokfört värde finansiella anläggningstillgångar150 0001 000 000
2020-06-302019-06-30
Antal andelarAndelar i %Redovisat värdeRedovisat värde
Plan Sverige Produktion & Försäljning AB, orgnr: 556584­5798, säte: Stockholm1 000100150 0001 000 000
Summa andelar i koncernföretag150 0001 000 000

Bolagets egna kapital är SEK 148 203 och gjorde detta räkenskapsåret ett resultat på SEK ‐1 797.

Not 10    Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER
2019/20202018/2019
Förutbetalda marknadsföringskostnader030 000
Förutbetalda hyror562 871537 175
Övrigt025 158
Summa förutbetalda kostnader och upplupna intäkter562 871592 333

Not 11   Skuld till dotterbolag

2019/20202018/2019
Ingående skuld till dotterbolaget900 000900 000
Tillkommande skulder1 671 2290
Reglerade skulder-900 0000
Summa skuld till dotterbolag1 671 229900 000

Not 12    Skuld ej nyttjade bidrag

2019/20202018/2019
ECHO010 182 767
Sida36 008 14433 964 324
Övriga2 198 2973 077 367
Summa skuld ej nyttjat bidrag38 206 44147 224 458

Not 13    Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

2019/20202018/2019
Upplupna semesterlöner5 179 3354 337 435
Upplupna sociala avgifter1 600 6281 362 822
Övriga upplupna kostnader7 050 4463 631 615
Summa upplupna kostnader och förutbetalda intäkter13 830 4099 331 872