Plan International Sverige arbetar brett med barns rättigheter över hela världen. I år har vi valt att lyfta fram tre av våra fokusområden som är mer aktuella än någonsin med tanke på rådande coronapandemi: barns rätt till skydd mot våld, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter samt barns rätt till delaktighet. Inom dessa områden arbetar vi långsiktigt för att förändra attityder och beteenden, påverka lagar och stärka tryggheten för barn. Men våra humanitära insatser har också en viktig plats, inte minst nu under pandemin. De många och komplexa kriser som drabbade barn runt om i världen redan innan covid-19 slog till har inte upphört, utan tvärtom förvärrats. Behoven av humanitärt stöd har ökat och vi har i många fall tvingats ställa om och anpassa vårt arbete.
Vi mäter framför allt resultat på kort (output) och medellång (outcome) sikt eftersom de långsiktiga resultaten tar lång tid att uppnå och är svåra att koppla endast till Plan Internationals verksamhet.
Vi samlar in flera typer av kompletterande underlag för att mäta resultat – kvantitativ information för den övergripande och breda bilden och kvalitativ information för att ge ett mer djupgående och förklarande perspektiv. I arbetet med att mäta resultat prioriteras barns och ungas delaktighet för att deras synpunkter ska bli en del av bedömningen av det som uppnåtts.
Plan International Sveriges lokala program där vi både ansvarar för och har kontroll över resultaten.
Exempel: vi genomför en informa- tionskampanj som ökar invånarnas medvetenhet om barns rätt till utbildning.
Plan International Sverige är med och påverkar normer, attityder och beteenden. För att kunna påverka och få till förändring behöver vi arbeta med andra aktörer, till exempel myndigheter eller organisationer. Flera aktörer bidrar alltså till resultat.
Komplexa sociala processer som pågått under flera år har skapat förändring. Det är det här långsiktiga resultatet vi siktar på när vi sätter våra mål. Vår verksamhet bidrar till förändringsprocesserna, men det är svårt att bevisa exakt i vilken grad.
Enligt barnkonventionen har alla barn rätt att växa upp i trygghet och säkerhet, fria från våld. Trots det utsätts hälften av världens barn för våld varje år och var femte minut dör ett barn till följd av våld. Det är kort sagt en lång väg kvar för att infria löftena i Agenda 2030 om att skydda barn mot våld. Pandemin förvärrar barns utsatthet – men vi fortsätter arbeta mot våld och för att förbjuda skadliga traditioner som barnäktenskap och könsstympning.
Våld mot barn förekommer över hela världen och i alla samhällsgrupper. Våld kan vara psykiskt, fysiskt eller sexuellt och tar sig många olika uttryck. Det kan handla om försummelse, barnarbete, barn äktenskap, könsstympning, att köpa eller sälja barn för sexuella ändamål eller att rekrytera barn till väpnade grupper. Våldet utövas ofta i barnets vardag – på gatan, i skolan eller i hemmet – av någon barnet känner.
Skyddsnäten försvinner när samhällen stänger ned
Nedstängningarna av samhällen för att minska spridningen av covid-19 kan få särskilt förödande konsekvenser för flickor och kvinnor. Rapporterna om våld mot flickor och kvinnor i hemmen har ökat sedan karantänsregler började införas och människors rörelsefrihet begränsades.
När reglerna var som striktast i Kina trefaldigades samtalen till landets kvinnojourer. I Colombia har en statlig stödlinje fått 162 procent fler samtal från kvinnor som utsätts för våld och 37 procent fler samtal som gällde våld mot barn, jämfört med samma period föregående år. FN beräknar att pandemin kommer att leda till 15 miljoner fler fall av mäns våld mot flickor och kvinnor för varje tremånadersperiod som samhällen hålls nedstängda. För flickor på flykt eller i konfliktområden är situationen särskilt allvarlig eftersom de har svårt att få stöd och skydd. Plan International och FN har sett att flickor och unga kvinnor i Jordanien utsätts för mer våld samtidigt som de har fått det svårare att söka vård.
En bra skola kan fungera som ett skyddsnät för barn som utsätts för våld i hemmet men om skolan stänger försvinner det skyddet. Även om pandemin har inneburit att vi under våren 2020 har fått ställa om den verksamhet som vi stödjer, anpassa oss efter rådande restriktioner och planera om projekt så har behovet av skydd inte minskat, snarare tvärtom.
För att barn ska skyddas från våld stödjer Plan International Sverige landkontorens arbete med att stärka samhällens skyddsnät, i form av fungerande socialtjänst, hälsovård och skola, så att de kan gripa in när vårdnadshavare inte kan erbjuda trygghet. Vårdnadshavare får också stöd i att skydda sina barn från våld. Vi arbetar för att förändra normer, attityder och beteenden som norma liserar våld mot barn och unga. Vi har ett särskilt fokus på att arbeta för jämställdhet – eftersom bristen på jämställdhet är en grundorsak till mäns och pojkars våld mot flickor. Plan International stöttar barn som utsatts för våld och övergrepp, med samtal och under rättsprocesser, och arbetar för att synliggöra och erkänna det våld som vuxna och jämnåriga utsätter barn för. Vi utbildar även barn och vuxna om barns rätt att inte utsättas för våld.
I Somalia – det land i världen där könsstympning är vanligast – har nedstängningarna lett till att de som utför ingreppet har börjat knacka dörr. Eftersom det kan ta lång tid för flickorna att återhämta sig passar många familjer på nu medan skolorna är stängda.
– Dörrknackandet är en gammal tradition som vi inte har sett på många år när det gäller könsstympning. Men coronaviruset har ställt saker på ända, berättade Plan Internationals landchef i Somalia, Sadia Allin, för Dagens Nyheter.
Plan International Sverige stöttade öppnandet av ett kontor i Somalia (Somaliland) 2019. Kontoret har nu i över ett år arbetat med att stärka skyddet av barn och unga. Att stoppa könsstympning är en del i det arbetet och tillsammans med andra civilsamhällesorganisationer utbildar och informerar Plan International om den skadliga traditionen och stöttar personer som utför ingreppet att hitta andra sätt att försörja sig på. Sadia Allin förklarar att det svåra beslutet att utsätta sin dotter för könsstympning nästan alltid handlar om social press och vikten av äktenskap för ekonomisk trygghet.
Mercy flydde kriget i Sydsudan utan sina föräldrar, ensam med sina yngre syskon. Det hade räckt som trauma. Men när hon reste tillbaka för att leta efter sin mamma blev hon lurad och våldtagen. Resultatet av övergreppet är hennes i dag två år gamla dotter. Med stöd av Plan International har Mercy hittat tillbaka till livet igen och gått klart grundskolan. ”Men den mannen har förstört mitt liv. Mina kompisar ligger långt före. Jag drömmer att sluta amma så jag kan plugga vidare.”
Sarah Mbeiza är en av dem som skapar hopp hos barn och unga i ett av världens största flyktingläger, Bidi Bidi i Uganda. Hon träffar många unga som flytt kriget i Sydsudan och råkat ut för våld och övergrepp. Med rätt stöd kan de hitta tillbaka till livet igen.
Behoven i lägret är stora, det saknas mat, utbildning och vård. Plan International arbetar hårt för att skydda barn från våld, sexuella övergrepp och barnäktenskap och erbjuder vård, rättslig hjälp och stöd till försörjning.
– När vi arbetar med överlevarna märker vi att de vill ha en nystart i livet – och vi måste ge dem den chansen. För att lyckas med det behöver vi stärka dem så att de kan hitta ett sätt att försörja sig själva och börja om, säger Sarah
Plan International Sverige har ansvarat för projektet Communities for Peace i Colombia där fyra regioner fått stöd för att motverka effekterna av det utbredda vapenvåldet och minska risken för att barn ska rekryteras och utnyttjas av väpnade grupper. I projektet har vi arbetat för att förebygga att barn rekryteras till väpnade grupper men också med att hjälpa barn som redan blivit rekryterade att komma tillbaka in i samhället. 12 000 barn har fått stöd genom projektet och de goda resultaten har lyfts av såväl institutioner som EU:s delegation och fått uppmärksamhet i colombiansk media.
Plan International Sverige stöttar ett projekt i Bangladesh som arbetar mot barnäktenskap. Ett av underdistrikten i projektet, Bhurungmari, blev hösten 2019 det första i Bangladesh helt fritt från barnäktenskap, vilket tillkännagavs och firades på ett evenemang anordnat av Plan International Bangladesh. Hundratals studenter och representanter från skolor och myndigheter sam
lades för att lyfta den gemen samma vision som Plan International, lokala myndigheter och partners kommer att arbeta mot.
Projektet har också lett till att antalet barnäktenskap i regionen gått ned med 18 procentenheter. Två underdistrikt till stod på tur att förklaras fria från barnäktenskap men arbetet försenades på grund av covid19. Nu arbetar projektgruppen för att ytterligare sex underdistrikt ska vara fria från barnäktenskap i slutet av 2020.
Att barn och unga ska få bestämma över sina egna kroppar och relationer kan låta självklart men är en utmaning för många, särskilt flickor. Preventivmedel, säkra aborter och mödravård prioriteras inte alltid i kriser och den pågående pandemin påverkar tillgången till hälso och sjukvård. Men vi fortsätter arbetet med att höja kunskapen bland barn och unga – och inom organisationen – och hittar nya lösningar för att säkra tillgången på exempelvis mensskydd.
Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter omfattar information om kroppen, relationer och sexualitet; sexualundervisning som förebygger våld och bidrar till jämställda relationer, hälso och sjukvård som erbjuder preventiv medel och säkra aborter. Det handlar om att unga själva ska få bestämma över sina kroppar och liv samt om, när och med vem de vill ha sex eller barn.
Som det ser ut i dag föder uppskattningsvis närmare 16 miljoner flickor mellan 15 och 19 år barn varje år – av dem lever 12 miljoner i låg och medelinkomstländer. Utöver det föder runt två miljoner flickor under 15 år barn varje år. Komplikationer i samband med graviditet och förlossning är den vanligaste dödsorsaken för tonårsflickor 15–19 år och störst risk är det för de allra yngsta flickorna.
Covid-19-pandemins effekter påverkar barns och ungas sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter – vi har redan sett exempel på det från olika delar av världen. Barn och unga får sämre tillgång till sexualundervisning när skolor är stängda och får dessutom svårt att ta del av hälso- och sjukvård. I mars tog till exempel 33 procent färre kvinnor del av mödravården i Indien. Om nedstängningarna och trycket på hälso och sjukvården håller i sig i sex månader beräknar FN att omkring 47 miljoner kvinnor i låg och medelinkomstländer kommer stå utan preventivmedel. Det beräknas i sin tur kunna leda till sju miljoner fler ofrivilliga graviditeter. Eftersom en graviditet kan vara livshotande för en tonårsflicka är situationen väldigt allvarlig.
Pandemin påverkar också en del av sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter som ofta glöms bort, nämligen flickors möjlighet att hantera sin mens. I flera länder delar Plan International ut mensskydd i skolor, men skolstängningarna har lett till att Plan International i stället tagit fram nya lösningar, så som utdelning av mensskydd i hemmet.
För att flickor inte ska få sina sexuella och reproduktiva rättigheter kränkta eller begränsade stödjer Plan International Sverige arbetet för att barn ska ha tillgång till information, bra sexualundervisning och hälso och sjukvård anpassad för unga. Vi arbetar för att brott som barnäktenskap och könsstympning ska förbjudas utan undantag. Vi arbetar mot normer och det sociala tryck som får familjer att gifta bort eller könsstympa flickor. Plan International involverar barn, unga, föräldrar, skolpersonal samt religiösa, politiska och traditionella ledare för att förändra skadliga attityder och beteenden.
Under året har Plan International utvecklat och testat ett nytt utbildningspaket om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Vi har genomfört utbildningen i Zimbabwe och delar av utbildningsmaterialet har även använts i Uganda. Fler länder kommer följa. Målet med utbildningspaketet är att höja kunskapen hos Plan Internationals medarbetare globalt, med hjälp av ett diskussionsmaterial om sexualundervisning, ungdomsanpassad hälso- och sjukvård, jämställdhet och säkra aborter. Plan International Sverige har bidragit till fortbildning av personal som redan arbetar med sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i olika delar av världen med en WHO-certifierad onlinekurs.
Alexandra Pärnebjörk, rådgivare för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter på Plan International Sverige, berättade för tidningen Ottar:
Plan International kommer satsa på utbildningsinsatser på distans via radio och digitala kanaler, bland annat Whatsapp, eftersom 89 procent av alla skolbarn i världen inte kan gå i skolan just nu. I det utbildningspaketet kommer vi integrera sexualundervisning. Vi kommer också ställa om för att kunna ge psykosocialt stöd på distans. Detta blir ju viktigt eftersom vi vet att våld mot flickor och kvinnor, inklusive sexuellt våld, ökar i kriser.
Något som är unikt för Plan International är att vi arbetar med ungdomsledda radiostationer runt om i världen och de förmedlar redan i dag SRHR-information. Vi kommer fortsätta stödja dem och några av dem förmedlar även covid19-info nu.
I fem områden i Zimbabwe bidrar Plan International Sverige till ett program som ska förbättra ungas kunskap om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter och förebygga mäns våld mot flickor och kvinnor. Plan International Zimbabwe samarbetar med lokala organisationer för att engagera fler. Religiösa aktörer och trossamfund bjuds in att delta då de har en viktig roll i att bekämpa skadliga attityder och beteenden som kan leda till våld mot flickor och kvinnor.
Personer som har blivit utsatta för våld erbjuds stöd genom en nationell stödlinje dit personer kan ringa för att rapportera våld och övergrepp eller få rådgivning. I fyra av fem områden har det påbörjats föräldrautbildningar som ska bidra till att förändra normer, förbättra relationen mellan unga och deras vårdnadshavare och göra det lättare för dem att prata med varandra, särskilt om frågor som rör sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter samt sexuellt våld. Hittills har fler än 1 200 vårdnadshavare deltagit i utbildningarna och många är positiva:
”Innan jag deltog i kursen hade jag svårt att prata med mina barn och jag trodde att enda lösningen på problem var att slå dem. Jag var aldrig bekväm med att prata med min dotter om saker som har med SRHR att göra, jag såg det som deras mammas bekymmer, det var tabu. Jag kan utan tvekan säga att kommunikationen med mina barn har blivit bättre efter kursen. Utbildningen har förändrat mitt liv. Nu kan jag säga till min dotter att jag älskar henne och vet vart jag ska vända mig om hon blir utsatt för något”.
– Wilson Chikore, förälder
En annan del av programmet är återkommande ungdoms träffar med syfte att bland annat öka jämställdheten, främja flickors rättigheter, förändra normer och bidra till jämställda relationer. Varje vecka hålls träffarna och fler än 6 000 tonåringar har därigenom kunnat ta del av viktig information, möta andra unga och engagera sig. Arbetet med att inkludera unga som lever med olika funktionsvariationer är också en viktig aspekt av programmet och under året deltog 500 unga med någon funktionsvariation i olika aktiviteter. Målet är att bryta stigman och förändra negativa attityder gentemot dessa ungdomar.
Barn och unga har rätt att höras och vara delaktiga i beslut som berör dem. Men minskande demokratiskt utrymme, diskriminering av flickor och den pågående pandemin påverkar ungas möjlighet att göra sina röster hörda. Därför stöttar vi ungdomsgrupper och program där unga kan bidra till hållbara städer, påverka beslutsfattare eller anmäla brott mot barnkonventionen.
Plan International Sverige arbetar för att barn och unga både ska få kunskap om sina rättigheter och möjlighet att aktivt kunna utkräva dem. Plan International Sverige är med och driver projekt där barn och unga är delaktiga och själva identifierar problem, diskuterar lösningar och möter beslutsfattare.
Barns deltagande är en rättighet och ett av våra fokusområden, som löper som en röd tråd genom Plan Internationals arbetssätt och metod. När beslut fattas i frågor som rör barn och unga, både privat och i samhället, saknas ofta deras perspektiv. Detta arbetar vi för att motverka och vår strävan är att ge barn och unga möjlighet att uttrycka sin mening inom politiska beslutsprocesser på lokal, nationell och internationell nivå, men även i hemmet, i skolan och i media.
Flickors röster måste få höras
Flickor är extra utsatta och har ofta svårare att göra sina röster hörda samtidigt som de begränsas än mer av diskriminerande normer och lagar. Därför lägger Plan International Sverige extra kraft på att stärka flickors deltagande på olika nivåer i samhället. Bland annat genom att se till att flickor har möjlighet att delta i barn eller ungdomsgrupper som arbetar med till exempel jämställdhet, sparande eller miljöfrågor. Sen kan de sprida kunskaperna vidare både i skolan och till kompisar och vårdnadshavare.
Fatima, 15 år, bor i ett flyktingläger Nigeria sedan familjen tvingats fly på grund av Boko Harams terror:
”Min utbildning har satts på paus på grund av coronaviruset. Jag vill hjälpa mitt samhälle i kampen mot viruset och ger råd till alla om att de ska tvätta händerna ofta, använda handsprit och undvika att ha nära kontakt med andra.”
Coronapandemin krymper det demokratiska utrymmet för unga
För oss som arbetar med att stödja ungdomsledda rörelser över hela världen har det varit tydligt att trenden med ett krympande demokratiskt utrymme har förvärrats i spåren av pandemin. Det drabbar barn och unga extra hårt på grund av deras ålder och status i samhället. Plan International Sverige har därför under året påbörjat en studie i 21 länder inom ramen för projektet Generation Change! Syftet är att få mer kunskap om hur barn och unga påverkas av det krympande demokratiska utrymmet och hur vi bättre kan stödja och skydda dem.
Coronapandemin har på flera håll i världen satt demokrati och mänskliga rättigheter på undantag. Flera länder har utlyst undantagstillstånd eller antagit extraordinära lagar som ska underlätta kampen mot viruset men som samtidigt ger de styrande långt gående befogenheter som begränsar medborgerliga fri och rättigheter. Det handlar exempelvis om begränsningar av rörelse och mötesfrihet, men också om utökade möjligheter för stater att övervaka medborgarna och inskränkningar i yttrandefrihet och religionsfrihet.
Detta har drabbat barn, unga och deras organisationer hårt under våren. På många håll uttrycker barn och unga en frustration över att inte kunna fortsätta sitt engagemang, ibland på grund av nedstängningar och begränsad rörelsefrihet. I andra fall handlar det om att hela familjen, inklusive barnen, måste hjälpas åt för att överleva och säkra grundläggande behov som mat och rent vatten.
Plan International ser stora klyftor mellan de barn och unga som har tillgång till internet, mobiler och datorer och de som står utan, när det gäller möjligheten att delta och engagera sig under pandemin. De barn och unga vi arbetar med bor i några av världens mest utsatta länder och de uppger att de haft svårt att engagera sig online – i motsats till vad vi har förutsatt. Vi behöver därför lära oss mer om hur vi kan skapa förutsättningar för barns och ungas deltagande även i den här typen av kriser.
Men vi ser också många positiva initiativ där unga engagerar sig lokalt och blir en del av lösningen genom att vara ute och sprida information kring virusbekämpningen eller bemöta falska nyheter. Den typen av initiativ har varit en viktig del när vi har ställt om stora delar av programmen för att bemöta pandemin.
Ni-Yetu betyder ”Det är vårt” på Swahili och är ett treårigt program finansierat av Sida. Programmet har som mål att öka kunskapen om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter samt förebygga våld mot flickor och kvinnor i fem distrikt i Uganda.
Plan International Sverige har utbildat unga människor, både tjejer och killar, till att bli ledare som sprider kunskapen vidare i sina nätverk. Det är de unga som själva bestämmer vilka aktiviteter de ska göra för att nå sina jämnåriga. De har ordnat träffar för unga, ungdomsläger med olika teman och lokala teaterklubbar.
”Mina föräldrar klarade inte av att ta hand om mig och se till mina grundläggande behov när jag var liten. När jag blev gravid blev de besvikna. Jag födde mitt barn när jag var 16 år”, berättar Annet, 24 år, som har varit aktiv i NiYetu sedan 2016. Hon är ensamstående mamma till en åttaåring och bor i Kampala.
Annet och de andra unga ledarna rör sig ute i samhället bland både jämnåriga och äldre för att sprida kunskap, bland annat om hur man förhindrar tidiga graviditeter. De sprider också kunskap om de skadliga konse kvenserna av barn och tvångsäktenskap och om vikten av att motverka våld i hemmet.
”Jag pratar med unga tjejer om att de ska stanna kvar i skolan och satsa på att uppnå sina drömmar. Jag uppmuntrar dem att gå till vårdcentralen och använda preventivmedel som exempelvis kondom. Ingen talade med mig om preventivmedel och jag vill inte att de ska hamna i samma situation som jag”, säger Annet.
Under 2019 har Plan International Sverige i fyra länder (Uganda, Zambia, Rwanda och Filippinerna) stöttat skol elever i att bilda klimatråd och presentera handlingsplaner för hållbara städer och skolor för tjänstepersoner, politiker och media. I flera av länderna har ungdomarna skrivit formella överenskommelser mellan skola och kommun
för att säkerställa stöd till projektet. Det har gett ringar på vattnet: i Zambia har man börjat bygga upp ett ungdomsråd i huvudstaden Lusaka och i Quezon City i Filippinerna vill de att rådslaget med unga ska återkomma varje år och att arbetssättet ska spridas till alla skolor i staden.
Plan International Sverige har bidragit till att starta upp det femåriga programmet Generation Change! Programmet består av drygt 20 land och regionprogram med över 140 lokala civilsamhällesorganisationer. Det handlar om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, skydd från våld samt barns och ungas organisering och inflytande i demokratiska processer.
I Uganda har vi under året fortsatt att stötta ungas nätverk i att få inflytande över planering och budget på distriktsnivå. Det har lett till att de unga har kunnat organisera sig bättre, nå fler beslutsfattare och dessutom lyckats få in sexuella och reproduktiva rättigheter både på den politiska agendan och i budgetsatsningar på distrikts och nationell nivå, exempelvis i den nationella hälsobudgeten.
Plan International Benin har med stöd från Plan International Sverige arbetat med att utveckla verktyg för att unga ska kunna utvärdera och påverka den statliga verksamheten utifrån barns rättigheter. Ett resultat är att myndigheter infört förbud mot sexuella trakasserier i skolan, vilket i sin tur har minskat våldet i skolan.
I Bangladesh har Plan International Sverige fortsatt att ge stöd för att öka ungas kunskap om sina rättigheter och lära dem att själva identifiera när brott mot barnkonventionen begås. De har lärt sig att påverka politiken på lokal nivå och lämnade i år över en skrivelse om situationen för barns rättigheter till beslutsfattare i 64 distrikt. Ungdomsgrupperna har lett över trettio presskonferenser och gjort flera utfrågningar av politiker. Ett konkret resultat är att Bangladesh har inrättat ett nationellt journummer för barns trygghet och att en större andel av den nationella budgeten har avsatts för barn och ungdomsfrågor.
Plan International i Latinamerika har med stöd från Plan International Sverige slutfört pilotfasen av ROAH Youth Initiative, ett banbrytande projekt som stödjer ungdoms ledda organisationer i sex länder – Guatemala, Honduras, El Salvador, Nicaragua, Colombia och Bolivia. För första gången inom federationen Plan International behandlar vi ungdomsorganisationerna som formella partners på så sätt att deras verksamhet får direkt finansiering och att de är med och både utformar och utvärderar programmet. Det är ett stort steg framåt och programmet har fått uppmärksamhet inom federationen. Det är också ett viktigt projekt då det visar att det går att samarbeta med mer informella organisationer, vilket de flesta ungdomsorganisationer är. Pilotprojektet ska nu fortsätta att utvecklas för att slutligen omfatta 16 ungdomsledda organisationer i samtliga sex länder.
De humanitära kriserna har varit många – och allvarliga – det senaste året. Folkvandringar i Sydamerika, torka i södra Afrika, klimatrelaterade katastrofer och väpnade konflikter. Barn, och särskilt flickor, drabbas hårt av kriser och arbetet för att skapa motståndskraft blir allt viktigare.
Verksamhetsåret 2019–2020 har varit ett dramatiskt år när det gäller behovet av humanitära insatser. Redan före coronapandemin befann sig över 70 miljoner människor på flykt samtidigt som klimatförändringar leder till fler och förvärrade väderrelaterade katastrofer. Torka såväl som extrema stormar och översvämningar innebär återkommande kriser för utsatta länder och skapar enorma behov för att bygga upp samhällen igen och låta barn få komma tillbaka till en vardag med skola och skydd från våld. Samtidigt ser vi hur komplexa, utdragna konflikter i kombination med ökad extremism gör att många barn tvingas växa upp i krigszoner och miljöer präglade av våld, uppbrott och instabilitet.
Covid19-pandemin förvärrar många av de kriser som barn var drabbade av före virusutbrottet och har ställt världens ojämlika fördelning av resurser i blixtbelysning. De som drabbas hårdast av pandemins effekter är redan utsatta människor i låginkomstländer med bristande hälsovård och svaga sociala skyddsnät. FN varnar för att upp till en halv miljard människor kan tvingas in i fattigdom och att hungersnöden i världen fördubblas. De ekonomiska svårigheter som en del familjer drabbats av kan leda till att ytterligare hundratusentals barn dör redan under 2020.
Barn som är på flykt eller lever i konfliktområden är särskilt sårbara. Vid kriser i samhället ökar risken för våld, exploatering och övergrepp på barn och vi spår att pandemin kommer att slå hårt mot barns – och inte minst tonårsflickors – rätt att skyddas från nämnda konsekvenser. Samtidigt har åtgärder som utegångsförbud och isolering försvårat för Plan International att nå ut och leverera humanitärt stöd i de pågående kriser där vi arbetar. Plan International Sverige har som ambition att både förstärka våra insatser i humanitära kriser och ställa om program för att anpassa oss efter de enorma behov som nu finns. Våra insatser för att lindra effekterna av pandemin fokuserar på stöd till Plan Internationals landkontor inom följande områden:
Plan International Sverige stödjer en insats för att motverka trafficking i flyktingläger i Bangladesh. Eftersom många har förlorat sina inkomster till följd av nedstängningar under pandemin har insatsen ställts om så att visst kontantstöd kan gå till de mest utsatta hushållen. Projektet är välbehövligt eftersom risken för trafficking ökar med ekonomisk kris och spridning av covid19 i ett överfullt flyktingläger.
“Jag är borta från skolan för att jag måste jobba”
Samira är 14 år och bor i
Zambia. Hon vill bli sjuk sköterska men har svårt att hänga med och hålla sig vaken i skolan. Just nu äter hon nämligen bara hälften av vad hon brukar göra: Ett enda mål mat om dagen. Klockan fem äter familjen middag, när vi träffar henne i skolan har hon inte ätit sedan klockan fem kvällen före.
”Det har varit svårt att klara sig utan mat. Ibland missar jag till och med lektioner för att jag passar mina småsyskon och försöker se till att de har tillräckligt att äta.” Samira är ofta borta från skolan flera dagar i veckan eftersom hon försöker hjälpa till att tjäna pengar. ”Jag är borta från skolan för att jag måste jobba. Jag tvättar kläder och går runt och säljer tomater och bananer.”
Kawsara, 15 år bor i ett av världens största flyktingläger i Cox’s Bazar, Bangladesh, och tillbringar alla dygnets timmar instängd i familjens tält:
“Livet i lägret är inte så spännande i vanliga fall, men i och med nedstängningen har situationen blivit värre. Vi får inte ens hälsa på i granntälten. Vi får lära oss hur vi kan tvätta händerna, men vi behöver tvål, munskydd och handdukar för att hålla oss rena. Var ska vi få det ifrån? Vi bor i ett väldigt tätbefolkat område. Hur ska vi kunna hålla avstånd?”
2019–2020 har kriserna i södra Afrika avlöst varandra – cykloner, översvämningar, torka och nu coronapandemin, som leder till att den pågående hungerkrisen i södra Afrika förvärras. Zimbabwe och Moçambique är två av de länder som drabbats hårdast. 5,8 miljoner respektive 2 miljoner människor påverkas av bristen på mat, som beror på klimatförändringar samt politisk och ekonomisk instabilitet. Nedstängningar och begränsad rörelsefrihet till följd av pandemin har allvarligt påverkat familjers möjligheter att försörja sig, liksom biståndsorganisationers och regeringars möjligheter att nå ut med mat och annat stöd.
Flickor och kvinnor drabbas särskilt hårt i kriser. I både Moçambique och Zimbabwe utgör kvinnor en majoritet av arbetskraften inom jordbruket och många har förlorat sin inkomst och kan inte längre försörja sina familjer. Flickor och kvinnor löper därför stor risk att bli utnyttjade och utsättas för övergrepp när de kämpar för att överleva. Risken ökar också för att flickor utsätts för barnäktenskap när familjer är ekonomiskt pressade. Så här vittnar
Maria, 14 år, i Moçambique:
”Det finns personer som råder unga flickor att gifta sig eftersom de inte tror att skolorna kommer öppna igen i år och att vi då ska bli en börda för våra familjer.”
Plan International Sveriges insatser har fokuserat på ekonomiskt stöd i form av kontantutdelningar, så att de mest utsatta kan köpa mat och andra basvaror. Plan International Sverige har också arbetat för att förebygga och agera på den ökade risken för våld mot flickor och kvinnor. Det kan handla om att träna lokala skyddskommittéer för att öka kunskapen om övergrepp och att stödja system för rapportering av våld.
Situationen för flyktingar och migranter från Venezuela har förvärrats av coronapandemin. Sedan 2014 har drygt fem miljoner människor flytt från Venezuela och de flesta har bosatt sig i Colombia, Peru och Ecuador. På grund av nedstängningar har venezuelanska familjers redan små möjligheter att försörja sig försämrats radikalt. Över hälften av de venezuelanska flyktingar som flytt till Colombia saknar i dag inkomst och behöver akut stöd. Tillgången till hälso och sjukvård i mottagarländerna har minskat drastiskt medan främlingsfientligheten ökat. Konsekvensen blir att många venezuelaner ser sig tvingade att återvända till Venezuela trots att situationen där inte förbättrats. Runt 60 000 har återvänt hittills och dagligen passerar cirka 500–600 personer genom Colombia på väg tillbaka.
Plan International arbetar både nationellt och regionalt i Colombia, Peru och Ecuador samt med mindre insatser vid gränsen till Venezuela för att skapa trygga platser för barn vid gränsöver gångar och i städer där många flyktingar och migranter uppehåller sig. Plan International ger barn på flykt tillgång till utbildning genom mobila skolor, och lär både venezuelaner och myndighetsanställda vilka rättigheter flyktingarna har. Vi arbetar för att skydda barn från våld genom att sprida information och se till att övergrepp kan motverkas och följas upp. Vi arbetar också för att motverka rasism och underlätta för venezuelaner och lokal befolkning att leva fredligt tillsammans. Fram till januari 2020 hade insats erna nått 180 000 människor, varav 40 procent var barn. Sedan pandemin bröt ut ingår informationsspridning för att motverka smitta och utdelning av bland annat tvål och handsprit i all verksamhet.
Vi arbetar för att motverka kriser i utsatta länder och stärka barns och ungdomars motståndskraft mot kriser, konflikter och katastrofer. Som ett led i det arbetet har Plan International Sverige under 2019–2020, tillsammans med vårt huvudkontor, lett utvecklingen av ett nytt globalt ramverk för resiliens. Ramverket introducerades under maj 2020 och ska stödja oss och våra partners i att göra resiliens till en del av både landstrategier och program.
