Carl och Mariann om året som gått
Efter det här verksamhetsåret är det svårt att veta vilken kris vi ska lyfta först. Pandemin som fått arbetet för jämställdhet att backa efter flera år av framsteg, klimatförändringarna som eskalerar samtidigt som regeringar kritiseras för att göra för lite, hungern och svälten som sprider sig till följd av bland annat torka och konflikter eller det mörka rekordet med 100 miljoner människor på flykt i världen. Eller att kriget kom till Europa. Allt detta sker samtidigt som konflikter fortfarande pågår i Jemen, Etiopien och Syrien, för att bara nämna några platser där barn får sin trygghet raserad.
För Sverige har kriget blivit en ögonöppnare – som det lätt blir när det värsta tänkbara börjar närma sig våra egna gränser. Det har också påverkat det svenska utvecklingssamarbetet. Våren 2022 valde regeringen att göra avräkningar på det internationella biståndet för att finansiera flyktingmottagande här i Sverige. Det har inneburit mindre pengar till de människor och barn som lever i fattigdom, till demokratiarbete och till ett stärkt civilsamhälle. Det är ett kortsiktigt beslut med stora konsekvenser för de fattigaste i världen. Det har varit viktigt för oss att vara en del av debatten och lyfta att Sverige har råd att hjälpa flyktingar, utan att det ska drabba världens allra fattigaste.
Vi ser också med oro på att flera partier vill genomföra en permanent sänkning av biståndet. Men där partiernas biståndsvilja minskar, ökar svenskarnas vilja att bidra. Från 2020 till 2021 ökade givandet till den ideella sektorn med närmare fem procent. Våra fantastiska månadsgivare är en del av den kraften. Tillsammans med företag och institutionella partners gör de det möjligt för oss att arbeta för barns rättigheter och flickors lika villkor – under året stöttade vi projekt i 36 länder. På kort sikt handlar det om att barn får skydd och stöd, tillgång till utbildning och kunskap om sin kropp och sina rättigheter. På längre sikt bidrar arbetet till att förändra attityder, normer och skadliga traditioner, så att flickor till exempel inte ska tvingas gifta sig. Parallellt pågår också arbetet med att påverka lagstiftning för att barns rättigheter ska efterlevas. I både Somalia, Egypten och Benin har vi bidragit till nya lagar, som till exempel Children’s Act, vilken stärker skyddet av barn och är ett steg närmare att förbjuda könsstympning. I Egypten arbetade vi aktivt med att få till lagen mot könsstympning som godkändes i januari 2022. I Benin innebär en ny lag att det blir tillåtet med abort fram till vecka tolv.
Med de utmaningar vi nu står inför – både med fler kriser och osäker finansiering – behöver vi göra mer för fler men med mindre resurser. Med en ny strategi hoppas vi kunna bidra till att möta de utmaningarna. Den har ett större fokus på flickor och unga samt på att stärka effekten av våra program. Den lyfter också vikten av jämbördiga partnerskap med aktörer i våra programländer, hur vi effektivare kan engagera svenska aktörer för barns rättigheter med fokus på flickor och hur vi kan samla in mer pengar för detta ändamål.
Förra verksamhetsåret konstaterade vi att det krävs globala lösningar på globala problem. Det har även blivit tydligt att vi behöver globala lösningar för lokala problem – eftersom vi lever i en sammankopplad värld där vi alla är beroende av varandra.
Carl Lindgren, Styrelseordförande
Mariann Eriksson, Generalsekreterare
Carl och Mariann om året som gått
Efter det här verksamhetsåret är det svårt att veta vilken kris vi ska lyfta först. Pandemin som fått arbetet för jämställdhet att backa efter flera år av framsteg, klimatförändringarna som eskalerar samtidigt som regeringar kritiseras för att göra för lite, hungern och svälten som sprider sig till följd av bland annat torka och konflikter eller det mörka rekordet med 100 miljoner människor på flykt i världen. Eller att kriget kom till Europa. Allt detta sker samtidigt som konflikter fortfarande pågår i Jemen, Etiopien och Syrien, för att bara nämna några platser där barn får sin trygghet raserad.
För Sverige har kriget blivit en ögonöppnare – som det lätt blir när det värsta tänkbara börjar närma sig våra egna gränser. Det har också påverkat det svenska utvecklingssamarbetet. Våren 2022 valde regeringen att göra avräkningar på det internationella biståndet för att finansiera flyktingmottagande här i Sverige. Det har inneburit mindre pengar till de människor och barn som lever i fattigdom, till demokratiarbete och till ett stärkt civilsamhälle. Det är ett kortsiktigt beslut med stora konsekvenser för de fattigaste i världen. Det har varit viktigt för oss att vara en del av debatten och lyfta att Sverige har råd att hjälpa flyktingar, utan att det ska drabba världens allra fattigaste.
Vi ser också med oro på att flera partier vill genomföra en permanent sänkning av biståndet. Men där partiernas biståndsvilja minskar, ökar svenskarnas vilja att bidra. Från 2020 till 2021 ökade givandet till den ideella sektorn med närmare fem procent. Våra fantastiska månadsgivare är en del av den kraften. Tillsammans med företag och institutionella partners gör de det möjligt för oss att arbeta för barns rättigheter och flickors lika villkor – under året stöttade vi projekt i 36 länder. På kort sikt handlar det om att barn får skydd och stöd, tillgång till utbildning och kunskap om sin kropp och sina rättigheter. På längre sikt bidrar arbetet till att förändra attityder, normer och skadliga traditioner, så att flickor till exempel inte ska tvingas gifta sig. Parallellt pågår också arbetet med att påverka lagstiftning för att barns rättigheter ska efterlevas. I både Somalia, Egypten och Benin har vi bidragit till nya lagar, som till exempel Children’s Act, vilken stärker skyddet av barn och är ett steg närmare att förbjuda könsstympning. I Egypten arbetade vi aktivt med att få till lagen mot könsstympning som godkändes i januari 2022. I Benin innebär en ny lag att det blir tillåtet med abort fram till vecka tolv.
Med de utmaningar vi nu står inför – både med fler kriser och osäker finansiering – behöver vi göra mer för fler men med mindre resurser. Med en ny strategi hoppas vi kunna bidra till att möta de utmaningarna. Den har ett större fokus på flickor och unga samt på att stärka effekten av våra program. Den lyfter också vikten av jämbördiga partnerskap med aktörer i våra programländer, hur vi effektivare kan engagera svenska aktörer för barns rättigheter med fokus på flickor och hur vi kan samla in mer pengar för detta ändamål.
Förra verksamhetsåret konstaterade vi att det krävs globala lösningar på globala problem. Det har även blivit tydligt att vi behöver globala lösningar för lokala problem – eftersom vi lever i en sammankopplad värld där vi alla är beroende av varandra.
Carl Lindgren, Styrelseordförande
Mariann Eriksson, Generalsekreterare
Bläddra igenom årsberättelsen för att få veta mer om vår verksamhet, organisationen som helhet, ekonomin och olika projekt för och med barn runt om i världen.
miljoner barn tog del av Plan Internationals arbete under 2021