Tonårsflickors situation i humanitära kriser måste tas på allvar.
I en ny rapport från Plan International berättar flickor som lever i tre av världens största kriser hur deras mest grundläggande rättigheter ignoreras.
– Vi sviker de här flickorna. Det är både skamligt och oacceptabelt, säger Mariann Eriksson, generalsekreterare för Plan International Sverige.
Tonårsflickor påverkas av kriser och konflikter på flera sätt som skiljer sig från till exempel tonårspojkar eller vuxna kvinnor – och deras behov ignoreras ofta. Plan International har därför lanserat en serie av studier där tonårsflickor för första gången intervjuas om hur de påverkas av att leva i några av vår tids mest konflikt- och krisdrabbade områden: Sydsudan, Boko Haram-krisen runt Tchadsjön och de rohingyiska flyktinglägren i Bangladesh. Trots konflikternas spridda kontexter visar resultaten att tonårsflickor delar många utmaningar i sin vardag, visar en sammanfattande studie av Plan International. En majoritet av de nära tusen flickor som deltagit i studien berättar om hur de dagligen utsätts för våld, har begränsad rörelsefrihet och saknar makt över att påverka sina liv men också att deras behov systematiskt ignoreras i det humanitära arbetet. Många stödinsatser är riktade specifikt till barn och kvinnor medan tonårsflickorna ofta glöms bort.
– Det råder inga tvivel om att tonårsflickorna är några av de största offren i en pågående kris. De långdragna konflikterna som de lever i har fått stor inverkan på deras liv med allt från ökat sexuellt våld och diskriminering till att de tvingas gifta sig och sluta skolan som följd, säger Agnes Björn, t.f programchef på Plan International Sverige.
Rapporten visar också på flera unika resultat över hur flickorna upplever sin situation. I Sydsudan uppger var fjärde flicka som deltagit i studien att hon övervägt att ta sitt liv det senaste året. Flickorna i de rohingyiska flyktingslägren som intervjuats säger att de till följd av otryggheten och de sociala normer som råder i lägren har gjort att de i praktiken blivit dömda till att leva dygnet runt i trånga tält. Inte sällan överstiger temperaturen i tälten 40 grader på dagarna. För flickorna som lever i skuggan av Boko Harams terror runt Tchadsjön är ökat, och många gånger grovt, våld det största problemet. 34 procent av de tillfrågade känner sig otrygga i hemmet. Flera flickor berättar även hur de blir misshandlade och utsätts för sexuella trakasserier av män och tonårspojkar i deras närhet och tvingas till att utföra sexuella tjänster i utbyte mot förnödenheter. 60 procent av de som uppgett att de blivit utsatta för våld säger att det har skett i hemmet och att i 50 procent av fallen har förövaren varit en familjemedlem.
För att flickornas behov ska bli tillgodosedda krävs att såväl lokala ledare som biståndsorganisationer lyssnar på dem och ser till att de är aktiva i de beslutsprocesser som rör dem, slår rapporten fast.
– Ingen humanitär insats kan bli effektiv om den ignorerar rösterna och behoven från den grupp som diskrimineras mest, säger Mariann Eriksson.
Tonårsflickors utbildning måste säkerställas och inkluderas i organisationers krisarbete. Utbildningen måste vara flexibel och tillgodose flickornas behov.
Tonårsflickor måste ha möjlighet att själva vara aktiva i de beslut som rör dem och deras framtid. Det innebär att de behöver tillgång till trygga platser, forum och processer som både inkluderar flickor och leds av dem själva.
Tonårsflickor måste få tillgång till hälsovård för fysisk, psykisk, sexuell och reproduktiv hälsa. Trygga platser och diskussionsforum är två sätt att uppnå detta på.
Alla former av könsbaserat våld måste få ett stopp. Det inkluderar: bättre infrastruktur i flyktinglägren, förbättrad lagstiftning och att aktivt arbeta för att förändra attityder som diskriminerar flickorna i samhällena.
– Tonårsflickor som lever mitt i en kris eller konflikt behöver stöd som fungerar för dem och de behöver det nu, säger Agnes Björn.
