Svenska Postkodlotteriet skänker sitt överskott till organisationer som är förmånstagare i lotteriet. 2024 fick vi 21 miljoner kronor i basstöd till vårt arbete för barns rättigheter och flickors lika villkor.
Svenska Postkodlotteriet skänker sitt överskott till organisationer som är förmånstagare i lotteriet. 2024 fick vi 21 miljoner kronor i basstöd till vårt arbete för barns rättigheter och flickors lika villkor.
– Vi vill verkligen tacka Postkodlotteriet och lottköparna för det årliga stödet som gör det möjligt för oss att fortsätta arbeta för barns rättigheter och flickors lika villkor, säger Mariann Eriksson, generalsekreterare på Plan International Sverige.
Postkodlotteriet skänker alltså hela sitt överskott till de organisationer som är förmånstagare. Med överskott menas den summa som återstår av omsättningen efter att nödvändiga kostnader som lottovinster, driftskostnader och licensavgifter är betalda. Sedan starten 2005 har lotteriet gett 14 miljarder kronor till den ideella sektorn. Plan International Sverige har sedan 2009 mottagit drygt 340 miljoner kronor. Detta stöd har dels gått till olika riktade insatser som att stötta unga tjejer i Senegal och att stärka den utsatta etniska minoriteten Baka i Kamerun, och dels till icke-öronmärkt basstöd som har varit ovärderligt för det dagliga arbetet i våra programländer. Det sistnämnda har bland annat gått till arbetet för flickors särskilda utsatthet och skydd för barn som drabbas av katastrofer.
Drömprojektet Stop the Stigma.
I Bangladesh kan en tredjedel av flickorna inte gå i skolan när de har mens. 2022 fick Plan International Sverige och WaterAid Sverige sju miljoner kronor till ett projekt för att öka kunskapen, bryta tabun och undanröja praktiska hinder, som bristen på toaletter, så att flickor och unga kvinnor i Bangladesh får tillgång till sina rättigheter varje dag i månaden. Vi kommer att arbeta med hela samhället för att förändra förlegade synsätt, öka förståelsen för menshälsa och på så sätt skapa långsiktig och hållbar förändring för flickors och kvinnors rättigheter. Projektet kommer att satsa mycket på kunskapshöjande insatser för unga och ge dem möjligheten att vara en del av förändringen.
Mamma förbjöd mig att berätta
Ribeya (till höger) var i skolan första gången hon fick mens. Hon förstod inte vad det var som hände och gick hem. Hon berättade för sin mamma att hon mådde dåligt och hade blod i byxorna.
– Mamma gav mig en gammal tygtrasa och förbjöd mig att berätta om det för någon, säger Ribeya.
Livet förändrades. Ribeya fick inte gå ut på kvällen när hon hade mens, hon fick inte träffa sina vänner och särskilt inte pojkar. Hon fick inte äta sur mat eller fisk.
– När jag handlade bindor fick jag alltid höra elaka kommentarer. De sa att jag inte hade någon skam i kroppen. Och jag kunde be någon annan handla åt mig, de hade vägrat, berättar Ribeya.
I dag är Ribeya 18 år gammal. Hon bor tillsammans med sina föräldrar och tre systrar på ön Bhola i Bangladesh. Det är ett fattigt och mycket konservativt område där mens är extremt tabubelagt och något flickor får lära sig att inte prata högt om.
Men Ribeya fick höra talas om det nya projektet Stop the Stigma i skolan. Nu har hon bland annat fått lära sig mer om mens och kroppen.
Hon brukade ta illa vid sig av folks kommentarer och kände sig smutsig när hon hade mens.
– Men jag har lärt mig mycket jag inte visste, som att man ska byta binda var sjätte timme, säger hon.
Hon vet också att mens är ett tecken på att kroppen fungerar som den ska och inget att skämmas för.
– Folk kommer fortsätta säga dumma saker men vi får inte låta dem trycka ner oss.
Ribeya vill sprida kunskapen vidare så att andra flickor ska slippa känna som hon gjorde när hon fick mens.
– Men det räcker inte att bara flickor är medvetna, även män och pojkar måste förstå det här. Annars kan vi aldrig förvänta oss jämställdhet.
Mamma förbjöd mig att berätta
Ribeya (till höger) var i skolan första gången hon fick mens. Hon förstod inte vad det var som hände och gick hem. Hon berättade för sin mamma att hon mådde dåligt och hade blod i byxorna.
– Mamma gav mig en gammal tygtrasa och förbjöd mig att berätta om det för någon, säger Ribeya.
Livet förändrades. Ribeya fick inte gå ut på kvällen när hon hade mens, hon fick inte träffa sina vänner och särskilt inte pojkar. Hon fick inte äta sur mat eller fisk.
– När jag handlade bindor fick jag alltid höra elaka kommentarer. De sa att jag inte hade någon skam i kroppen. Och jag kunde be någon annan handla åt mig, de hade vägrat, berättar Ribeya.
I dag är Ribeya 18 år gammal. Hon bor tillsammans med sina föräldrar och tre systrar på ön Bhola i Bangladesh. Det är ett fattigt och mycket konservativt område där mens är extremt tabubelagt och något flickor får lära sig att inte prata högt om.
Men Ribeya fick höra talas om det nya projektet Stop the Stigma i skolan. Nu har hon bland annat fått lära sig mer om mens och kroppen.
Hon brukade ta illa vid sig av folks kommentarer och kände sig smutsig när hon hade mens.
– Men jag har lärt mig mycket jag inte visste, som att man ska byta binda var sjätte timme, säger hon.
Hon vet också att mens är ett tecken på att kroppen fungerar som den ska och inget att skämmas för.
– Folk kommer fortsätta säga dumma saker men vi får inte låta dem trycka ner oss.
Ribeya vill sprida kunskapen vidare så att andra flickor ska slippa känna som hon gjorde när hon fick mens.
– Men det räcker inte att bara flickor är medvetna, även män och pojkar måste förstå det här. Annars kan vi aldrig förvänta oss jämställdhet.
Specialprojektet Our City 2030.
I dag lever halva världens befolkning i städer. Plan International har tillsammans med WWF arbetat för klimatsmarta och hållbara städer, med finansiering från Postkodlotteriet. Vi utbildade och engagerade barn och unga och skapade möjligheter för dem att påverka beslutsfattare för att uppnå målet om max 1,5 graders uppvärmning – och hållbara städer och skolor.
Specialprojektet En framtid i fara.
2017 fick Plan International och WWF Sverige sju miljoner kronor för ett projekt som skulle stärka den etniska minoriteten Baka i Kamerun, ett av Afrikas sista nomadiserade folk. I dag rycker det moderna samhället allt närmare och Baka-folket ser sina hem och sin försörjning försvinna i takt med att regnskogen minskar. Projektet fokuserade på att stärka Baka-folkets möjligheter att utöva sina rättigheter, få tillgång till utbildning och förbättrade försörjningsmöjligheter.
Specialprojektet Sisters Create.
Över hela världen kämpar flickor för att få bestämma över sina liv. Flickorna är experter på de problem och utmaningar de möter, men ändå är det få som lyssnar på dem och prioriterar deras behov. Inom projektet Sisters Create har tjejer fått lära sig om jämställdhet och sina rättigheter. De har också fått tillgång till musikstudior och andra utrymmen för att kunna skapa kultur i olika former.
Tjejerna som varit med har blivit förebilder för andra och även bidragit till förändring i sina samhällen. Till exempel gjorde några en låt som blev en del i kampanjen för att kriminalisera våldtäkt i Senegal – vilket lyckades. Det blev också ett utbyte mellan tjejer i studion i Senegal och på Fryshuset i Sverige, ett utbyte som ledde fram till Youtube-serien Pass the mic.
Vi drev projektet tillsammans med Fryshuset. Tillsammans fick vi 12 miljoner av Postkodlotteriet 2018.
Postkodlotteriet delar ut sitt överskott till organisationer som kämpar för bättre villkor för människor, djur och natur. Vi är förmånstagare och får därför ta del av utdelningen varje år. Det stödet gör det möjligt för oss att göra ännu mer för att stärka barns rättigheter och bidra till jämställdhet runt om i världen. Sök på #postkodeffekten i sociala medier för att se allt fantastiskt som vi och de andra förmånstagarna gör med stöd från Postkodlotteriet. Tack till alla lottköpare som bidrar till vårt arbete!
