Syfte: Att få elever att känna igen sig i svåra situationer som kan uppstå för flickor under mensen.
Metod: Använda det digitala verktyget “Dollar street” och utgå från bilder i diskussion med klassen. Samarbeta gärna med engelskläraren.
Tid: 60 min
Syfte: Att få elever att känna igen sig i svåra situationer som kan uppstå för flickor under mensen.
Metod: Använda det digitala verktyget “Dollar street” och utgå från bilder i diskussion med klassen. Samarbeta gärna med engelskläraren.
Tid: 60 min
2. Undersöka: Be sedan eleverna att välja tre olika badrum från hushåll med helt olika inkomster, en fattig, en medelklass- och en rik familj. Läs på om de olika människorna som bor där.
3. Skapa Powerpoint: Be eleverna göra en PowerPoint med utgångspunkt i de tre badrum de valt. De ska också svara på frågan: “Hur tror du att det skulle kännas att behöva byta byxor/kjol här?” eller “Hur skulle det kännas att byta tampong/ha mens här?
4. Läsa: Läs sedan texterna om hur en del upplever sin mens i Uganda och om hur det kan vara att ha mens i flyktingläger.
Pauline var 15 år när hon fick sin första mens. Hon var i skolan när hon blödde igenom kjolen inför klasskamraterna, hon hade aldrig hört talas om mens.
– Pojkarna började skratta och jag skämdes, säger Pauline.
För tre år sedan var det vanligt att pojkarna i skolan ritade bilder på slaktade hönor om en flicka hade blött igenom kläderna. ”Det ser ut som att hon blivit våldtagen” kunde de säga.
– Jag gick inte tillbaka till skolan på två månader för att jag var rädd för att pojkarna skulle reta mig, säger Pauline.
Till slut tvingades Pauline byta skola. Det hon utsattes för, och vilka konsekvenser det fick, kan låta extremt men hon är inte ensam.
Missar skoldagar varje månad
Många flickor i Uganda missar flera skoldagar i månaden när de har mens. Förklaringen finns i den skam som kopplas till mens, men också i att många har svårt att sköta sin menshygien i skolan. Det saknas ofta rinnande vatten, tvål, låsbara toaletter utan insyn och många har inte tillgång till mensskydd.
Bara 57 procent av flickorna i Uganda går klart grundskolan. Orsakerna är flera men mens spelar stor roll. Plan International arbetar på flera sätt för att mens inte ska vara ett hinder för flickor i Uganda.
Elever tillverkar mensskydd
En av de unga aktivister som arbetar tillsammans med Plan International är Sophie, 24 år.
– Vi kräver att regeringen ska budgetera för gratis mensskydd så att de når alla skolflickor, säger hon.
Dessutom har Plan International projekt på skolor. Då tillverkar flickor och pojkar återanvändningsbara mensskydd av bomull och plast som flickorna kan ta med sig hem. De får också information, bland annat genom sång och rollspel, för att bryta tabun kring mens.
Personalen på Paulines skola vittnar om hur pojkarnas och lärarnas attityder förändrats dramatiskt sedan programmet började. Pojkarna stöttar nu flickorna i stället för att trakassera dem. Plan International har också sett till att närmare 200 skolor nu har toaletter med dörrar och tillgång till tvål och vatten.
Jahida 17 år, Nurankis och Nur Nahar, båda 15 år, tillhör folkgruppen rohingya och har tvingats fly från i Myanmar. Nu lever de i ett av världens största flyktingläger i Bangladesh. Precis som vilka tonårstjejer som helst får de mens en gång i månaden, vilket innebär att de behöver tillgång till toaletter, rent vatten och mensskydd. Men det innebär stora problem i de trånga, ohygieniska och enkla lägren.
Bindor är mycket dyra. Många flickor använder tygbitar och trots att de delar mensskydd med varandra räcker de inte alltid. Många har inte heller tillgång till smärtstillande läkemedel. Jahida är 17 år och lider av svåra menssmärtor.
– Jag får inte mens så ofta, men när jag har det får jag hemsk mensvärk. Jag klarar knappt av det, men det finns inga smärtstillande mediciner här, säger hon.
I Myanmar var det vanligt att flickor fick bindor av sina mammor. När de var använda grävde flickorna ner dem långt från huset. Men allt är annorlunda i flyktinglägret.
– När vi först kom fanns inga bindor att köpa och många fick låna eller försöka hitta något annat att stoppa blodet med, säger Nurankis, 15 år.
Att få sin första mens innebär stora förändringar i vardagen för en flicka som lever i folkgruppen rohingya. Det betyder oftast att det är dags att sluta skolan. Det är förbjudet att lämna huset så länge mensen varar och att flickan inte syns till signalerar till grannarna att hon har “blivit kvinna”.
– Från och med första mensen kan vi inte prata med män mer. Om en manlig släkting kommer på besök säger familjen att jag inte är hemma och jag måste gömma mig, säger Nur Nahar, 15 år.
Många flickor i flyktinglägret lever isolerat. De kan till exempel vara rädda för att bli utsatta för sexuellt våld. När flickor har mens riskerar de att bli ännu mer isolerade.
Plan International arbetar med information om mens i flyktinglägret. Organisationen delar också ut menshygienpaket med bland annat trasor att tvätta sig med och återanvändbara bindor till flickor och unga kvinnor.
6. Återberätta: Avsluta med att låta eleverna arbeta i par och återberätta texten de läst för varandra.
Första mensen kan innebära att livet förändras över en natt. Flickor ses som redo att giftas bort, de tvingas sluta skolan och får inte längre röra sig lika fritt. Därför är mens en central fråga för flickors rättigheter.
På internationella mensdagen den 28 maj kan du vara med och visa att mens är blodigt allvar tillsammans med Plan International. Måla 5 röda punkter på naglarna. En för varje konsekvens. Stå upp för flickors rättigheter genom att sprida budskapet med en bild i dina sociala medier den 28 maj. Använd gärna #blodigtallvar.