Vid en katastrof drabbas barns skolgång först
Varje år beräknas 100 miljoner barn drabbas av katastrofer till följd av klimatförändringar, det är en ökning med nästan 80 procent sedan slutet av 1990-talet. Katastroferna har ökat i intensitet och omfattning. 875 miljoner barn bor i högriskzoner för jordskalv och hundratals miljoner barn drabbas regelbundet av översvämningar, jordskred, extrema vindar och bränder.
Skolbarn tillbringar nästan hälften av sin vakna tid i skolan. På många platser är skolbyggnaderna dåliga och inte rustade för katastrofer. En katastrof kan innebära att skolbyggnader förstörs eller måste användas som tillfälligt skydd och boende. Om skolan trots allt kan hålla öppet kan förstörda vägar göra det omöjligt för barn att ta sig dit. När katastrofen slår till kan barn också bli tvungna att arbeta eller stanna hemma och hjälpa till med hushållssysslor och många förlorar föräldrar eller andra familjemedlemmar. Kriser kan leda till brist på resurser som mat och barn kan vara för svaga eller skadade för att gå i skolan.
Barn utan utbildning riskerar fattigdom
Risken är stor att barn aldrig återvänder till skolan efter en katastrof. Det innebär en ökad utsatthet där och då, men de riskerar också fattigdom och utanförskap senare i livet. Varje år av utbildning efter grundskolan beräknas leda till en inkomstökning på 8–10 procent. Varje förlorat extra skolår ger därför ekonomiska och sociala konsekvenser för resten av livet.
Skolan är ofta en säker plats där barnen får möjlighet att lära samtidigt som de får dagliga rutiner, det är också genom skolan vi enklast når ut för att ge skydd. Därför är det viktigt att antalet förlorade skoldagar efter en katastrof blir så få som möjligt.