Till innehåll

Plan International Sveriges Flickapris

I samband med den internationella flickdagen delar vi ut Flickapriset och lyfter fram personer och organisationer som kämpar för flickors rättigheter. Vet du om en jämställdhetskämpe? Nominera idag!

Vinnare av Flickapriset 2024 Sistjejer och Årets röst Faysa Idle
Vinnare av Flickapriset 2024 - Sistjejer, och Årets röst för flickor - Faysa Idle

Priset för de som kämpar för flickors rättigheter

Prisutdelningen sker 6 oktober i samband med internationella flickdagen - en dag för att lyfta flickors utsatthet i en värld som ännu är långt ifrån jämställd.

Vem tycker du ska vinna Flickapriset 2025?

Flickapriset ingjuter mod till en ny generation förebilder som tryggar vårt samhälle och ser människan.
Michaela Berglund, VD Feminvest

Flickaprisets jury

Juryn till Flickapriset består av en rad starka namn som på olika sätt kämpar för jämställdhet. Arbetet leds av Dona Hariri, jurist, moderator och tidigare styrelseledamot i Plan International Sveriges styrelse. 

Dona Hariri

Dona Hariri

Jurist, moderator och föreläsare

Amanias Abraha

Amanias Abraha

Medgrundare och verksamhetschef Changers Hub

Jenny Larsson

Jenny Larsson

Entreprenör, föreläsare och författare

Irena Pozar

Irena Pozar

Journalist och chefredaktör för VeckoRevyn

Carl Björkman

Carl Björkman

Nordenchef Gates Foundation

Isak Sörling

Isak Sörling

Ungdomsambassadör, Plan International Sverige

MIchaela Berglund

Michaela Berglund

VD för Feminvest

Nina Rung

Nina Rung

Kriminolog, genusvetare, debattör och barnrättsexpert

Parul Sharma

Parul Sharma

Människorättsjurist, generalsekreterare för Institutet Mot Mutor och ordförande för UN Women Sverige

Rihab Garci

Rihab Garci

Högstadielärare, krönikör och författare

Flickapriset är vårt sätt att visa att förändring är möjlig när modiga individer kliver fram, höjer rösten och skapar rum för flickors egen kraft.
Dona Hariri, juryordförande Flickapriset 2025

Partners

logga-sida.png
logga-svenska-postkodlotteriet.png
logga-EU.jpg

logga-stockholm-filmestival.png
feminvest-logga.jpg

Flickapriset 2024

Den tredje upplagan av Flickapriset hölls den 7 oktober 2024. Nytt för årets utdelning var ett nytt pris Årets röst för flickor som instiftades av vår partner Veckorevyn.

Intervju med Sistjejer

”Flickapriset blir en del av vår upprättelse och det är väldigt stort”

2024-års vinnare av Plan International Sveriges Flickapris är ett gäng modiga tjejer som vittnat om sina upplevelser från tvångsvården  och som lyckats skapa stor uppmärksamhet. Föreningen Sistjejer är instagramupproret som makthavarna inte kan blunda för.

– Det är verkligen en stor ära. Det är jättefint att vårt arbete uppmärksammas. Upprättelse är en väldigt viktig del av vår verksamhet och man kan säga att priset blir en del i upprättelsen för oss – även om det finns jättemycket kvar att göra, säger Linn Skånberg, initiativtagare till instagramuppropet och ordförande för föreningen Sistjejer.

Det är bara ett år sedan Linn Skånberg startade instagramuppropet där massor av tjejer med erfarenhet från Sis delade sina upplevelser om våld, övergrepp och andra trauman.

– Förhoppningen var att om vi blir tillräckligt många finns det chans att nå ut och faktiskt göra skillnad. Eftersom vi har egen erfarenhet blir vi experter. Vi vet verkligen vad vi pratar om för vi har upplevt det och det är svårt att ta ifrån oss det, säger hon.

Under året som gått sedan uppropet startades har debatten kring Sis tagit fart och medias granskningar har avlöst varandra. Dessutom har en statlig utredning tillsatts och Sistjejer har varit på möten med ministrar och myndighetschefer.

– Vi har tagit fram krav för hur Sis ska kunna drivas bättre i framtiden, men också akuta krav för de flickor som är där nu och som inte kan vänta. Vi håller också på att utveckla en stödverksamhet och kommer att fortsätta vårt opinionsarbete och dialogen med olika makthavare. Dessutom vill vi dra igång en grupp för upprättelse och samverka med jurister och andra sakkunniga.

Vad kommer priset betyda?

– Flickapriset blir en del av vår upprättelse och det är väldigt stort. Från att ha varit i stort stigma och knappt kunnat prata om det här till att flera barnrättsorganisationer, Barnombudsmannen och myndigheter backar upp oss. Det betyder jättemycket, säger Linn Skånberg.

Tidigare års vinnare av Flickapriset

Intervju med ungarelationer.se

”Mäns våld mot kvinnor börjar med killars våld mot tjejer”

När det pratas om unga och våld tänker de flesta kanske på gängkriminalitet. Zandra Kanakaris, generalsekreterare på stiftelsen 1000 Möjligheter som driver Ungarelationer.se menar att våld i ungas relationer länge har varit en blind fläck i samhället.

Innan stödlinjen startades tillfrågades mer än 200 unga i en referensgrupp vad de tänkte på när de hörde begreppen “mäns våld mot kvinnor”, “våld i nära relationer” och “kvinnovåld”. Svaren gav en tydlig bild av hur det “vanliga brottsoffret” ser ut.

– Man såg framför sig en medelålders kvinna med tre barn som flyr till en kvinnojour. Den bilden är ju helt sann, men det kan lika gärna vara sextonåriga Lisa. Den bilden fanns inte alls, varken hos de unga eller vuxna. Trots att Brå (Brottsförebyggande rådet) rätt nyligen hade kommit med en rapport som visade att nästan var fjärde ung tjej hade varit utsatt för brott i sin relation, säger Zandra Kanakaris.

Stödlinjen startades 2019 och dit kan unga vända sig om de utsätts för våld i en relation, är den som utsätter eller är kompis till någon som är i en våldsam relation. Chatten används av tusentals unga varje år. Många är osäkra på om de är i ett bra förhållande eftersom det kan vara svårt att veta vad som är okej och inte.

– Vi har en hel populärkultur som romantiserar svartsjuka. Det ses som gulligt och en bekräftelse på att man är älskad, säger Zandra Kanakaris.

Dagens unga är vana vid att bli kontrollerade. Föräldrar vill veta var de befinner sig, och med vem. Dessutom är de uppvuxna med GPS-klockor och andra verktyg för att föräldrar ska kunna hålla koll på dem.

– Det är ju för att föräldrar bryr sig om sina barn och inte vill att det ska hända dem någonting, även om föräldrar också behöver vara varsamma med sin kontroll. Men hur ska ett barn förstå skillnaden när pojkvännen säger samma sak? “Det är bara för att jag är så orolig för dig. Jag älskar dig så mycket, jag vill bara veta vem du är med, när du kommer hem, vad du gör.”

Det behövs fortfarande mycket mer forskning på området men enligt den forskning som finns är våldet i ungas relationer lika allvarligt och lika grovt som i vuxnas. Det handlar om fysiskt, psykiskt, sexuellt och digitalt våld.

– Det går också snabbare i ungas liv, det kan hända mycket i en relation på fyra månader. Det är både en utmaning men också en möjlighet, säger Zandra Kanakaris.

Hon menar att unga är mer förändringsbenägna och om de kan få hjälp tidigt, innan de flyttar ihop med sin partner eller gifter sig och till och med skaffar barn, så kan det fortfarande finnas en möjlighet att bryta relationen. Det innebär också en stor möjlighet att hitta förövare i unga åldrar vilket kan förebygga att de fortsätter utsätta kvinnor för våld i sina kommande relationer.

– Mäns våld mot kvinnor börjar med killars våld mot tjejer. Det låter ju helt självklart när man säger det men tidigare har man inte sett den kopplingen. Det är ju självklart att Anders inte börjar slå när han är 45. Han börjar ett beteende av makt och kontroll långt tidigare och tänk om vi kan hitta honom redan när han är 16.