“Nu kan jag springa och gå. Nu kan jag ha roligt!”

Nu kan åttaåriga fadderbarnet Katherine vara med och leka efter att familjen fått ekonomisk hjälp för att operera hennes fot. Katherine är ett exempel av många där ni faddrar gör stor skillnad i barns liv.

12-åriga Katherine föddes med en funktionsnedsättning som kallas klumpfot. Det är en medfödd missbildning som gör att framfoten pekar nedåt och hälen är vriden inåt, så att fotsulorna riktas mot varandra.

– Den största utmaningen har varit smärtan. Det gör ont när jag går mycket. Förut var jag tvungen att åka taxi till skolan, säger Katherine.

Katherine har varit fadderbarn hos Plan International sedan hon var fyra år, nu är hon åtta. Plan International Honduras har 6 344 barn i området runt Santa Barbara och ger särskilt stöd till fadderbarn som har funktionsnedsättningar och behöver medicinskt stöd. Plan International har betalat för två av Katherines fyra operationer för att minska hennes dagliga smärta.

– Tack vare det kan jag gå och jag är glad. Jag gillar att leka med mina kusiner, vi leker kurragömma och Landa.

Katherines mamma hoppas inte att dotterns missbildning ska hålla henne tillbaka, hon vill att Katherine ska fortsätta studera.

– Hon har lidit mycket av smärtan och av att hon har ramlat när hon försökt gå. Men nu hoppas jag att hon kan visa andra att om man bara vill, så går det, säger Katherines mamma Jesusita.

I Honduras bidrar Planfaddrar också till att fler flickor och pojkar kan utbilda sig genom stipendium och med skolmaterial. Men faddrarna gynnar inte bara enskilda barn, här får hela samhället del av utbildning i barns rätt till trygghet och skydd och i att förebygga tonårsgraviditeter och våld mot kvinnor och flickor.

Säkrare skolväg på hjul

När vägen till skolan är lång och farlig kan en cykel vara en del av lösningen. I Kenya har Plan International distribuerat 1 500 cyklar till ungdomar för att fler ska ta sig säkert och snabbt till skolan.

I Nyanza i sydvästra Kenya arbetar Plan International för att flickor ska kunna känna sig säkra och trygga. Av de 1 500 cyklar som distribuerats har 70 procent gått till flickor. Cyklarna är tänkta att öka andelen barn som går i skolan och minska antalet tjejer som hoppar av. I Kenya är det dessutom inte ovanligt att flickor lockas till att byta sexuella tjänster mot att få lift med en motorcykel, men Plan International ser att cyklar kan råda bot även på det.

Magdaline är en av ungdomarna som fått en cykel. Hon är föräldralös och bor tillsammans med sin moster fyra kilometer från skolan.

– Förut brukade jag vakna vid fyra för att förbereda mig för skolan. Jag städar alltid huset när jag vaknar och sedan pluggar jag ett tag innan jag går tjugo minuter över fem så att jag hinner i tid till klockan sex, säger Magdaline.

Nu är hon stolt ägare av en cykel som hon fått av Plan International. Det betyder att hon inte behöver gå upp lika tidigt längre och att hon med den extra tiden kan lägga mer krut på läxorna.

– Jag kommer alltid i tid och nu kan jag lägga mer energi på att läsa läxor, jag förväntar mig att det kommer gå bättre. Jag tar mig enkelt till skolan efter mina sysslor och ta mig hem i tid, säger hon.

Mostern har ibland blivit irriterad när Magdaline kommit hem sen på helgerna. Byn är inte helt säker, men med cykeln känner sig Magdaline tryggare.

– Nu hinner jag innan det blir mörkt. Min moster är också nöjd, för jag har lovat att hjälpa henne att transportera majs under skörden i augusti, så att hon slipper lägga pengar på transport.

Från fadderbarn till ledare: Edwards inspirerande resa

Edward, en ung pojke från ett litet jordbrukssamhälle i Ghana, hade alltid en passion för att läsa. Sagor som Aladdin och Askungen väckte hans fantasi och drömmar om en bättre framtid. Hans resa mot framgång började med tillgång till utbildning – en nyckel som öppnade dörrar till en ljusare framtid.

Edward växte upp i Dawatrim, där vägarna var dåliga och tillgången till utbildningsmaterial begränsad. Hans pappa gick långa sträckor för att köpa böcker och pennor åt honom, även om det var både kostsamt och tidskrävande. Genom sitt fadderskap hos Plan International fick Edward inte bara de resurser han behövde för skolan, utan han utvecklade även en vänskap med sin fadderfamilj.

–Jag skrev brev, skickade teckningar och fick svar som visade mig en annan värld. Deras bilder i snön fascinerade mig, och jag älskade att berätta om min vardag och mitt samhälle.

Med sitt hårda arbete och höga betyg antogs Edward till en av landets bästa gymnasieskolor. Han beskriver det som en stolt stund för sin familj, särskilt för sin pappa som hade offrat så mycket för hans utbildning. – Min favoritämne var engelska eftersom jag älskar att läsa, berättar Edward.

Plan International spelade en avgörande roll för Edwards framgång. Genom att bygga skolbyggnader, bibliotek och vattensystem i Dawatrim skapades en trygg miljö för barn att lära och växa. Edward beskriver hur skolans bibliotek blev en plats som motiverade honom att gå till skolan varje dag.

Idag är Edward en framgångsrik kommunikatör, konsult och student som tar sin andra masterexamen. Han är också en ledare som ger tillbaka till sitt samhälle genom att inspirera unga till personlig och yrkesmässig utveckling. – Jag började volontärarbeta direkt efter gymnasiet, säger han.

Vill vara en förebild för unga

Edwards resa från ett litet jordbrukssamhälle till en ledarposition visar kraften i utbildning och gemenskap. Genom sin vilja att ge tillbaka inspirerar han nu barn och ungdomar att tro på sig själva och sina möjligheter. Han berättar hur samhället lärt honom vikten av att bry sig om andra och sträva efter det som är bäst för alla.

– Idag hjälper jag ungdomar genom seminarier, sociala medier och coachning.

Edwards historia är ett bevis på att vi med stöd, engagemang och utbildning kan skapa en bättre framtid för alla barn.