Barnen drabbas hårdast av El Niños torka
Miljoner barn och deras familjer påverkas när torkan slår ut skördar som leder till svält och fattigdom. Väderfenomenet El Niño är i nuläget förödande för många länder i världen och särskilt i södra och östra Afrika. Situationen är den värsta på 30 år men prognoser pekar mot att läget riskerar att förvärras ytterligare. Barn drabbas alltid hårdast under katastrofer.
Miljoner barn och deras familjer påverkas när torkan slår ut skördar som leder till svält och fattigdom. Väderfenomenet El Niño är i nuläget förödande för många länder i världen och särskilt i södra och östra Afrika. Situationen är den värsta på 30 år men prognoser pekar mot att läget riskerar att förvärras ytterligare. Barn drabbas alltid hårdast under katastrofer.
– Etiopien påverkades tidigt av El Niño och i stor omfattning, vilket gör att landet också fått omfattande katastrofstöd även om det fortfarande är otillräckligt. Behoven är stora och växande i andra länder också, men El Niño-katastrofen är relativt ouppmärksammad i media, säger Annica Englund, samordnare för Plan International Sveriges humanitära enhet.
– Plan International arbetar i flera El Nino-drabbade länder och fokuserar på behoven hos barn och deras familjer. Målet är att rädda liv och att katastrofen ska påverka dem så lite som möjligt och att de ska ha tillgång till sina rättigheter som mat, vatten, skolgång och möjlighet att vara barn.
Väderfenomenet El Niño uppstår vanligtvis vartannat till vart sjunde år och beror på att ytvattnet i de östra delarna av Stilla havet värms upp kraftigt. El Niño leder till att vissa områden drabbas av stora översvämningar på grund av kraftig nederbörd, samtidigt som andra länder får så lite regn att det leder till svår torka. Störst är påverkan i östra och södra Afrika, öarna i Stilla havet, Sydostasien och Centralamerika. Dessutom kan El Niño leda till en ökning av malaria, denguefeber, diarré och kolera – sjukdomar som barn dör av dagligen runt om i världen.
Barnen i fokus
Plan International Sverige har pågående katastrofinsatser i de värst drabbade länderna. Det kan handla om att säkerställa tillgång till mat, vatten, eller förbättra sanitet och hälsa, alltid med barnens specifika behov i centrum. I Zimbabwe har Plan International valt att i samband med matdistribution också bistå med kontantbaserat stöd till drabbade, som en del av katastrofinsatsen.
– Det kan vara värdefullt att använda där det finns tillgång till livsmedel och annat. Genom det här kan du själv avgöra vad du och din familj behöver för att bäst klara krisen. Det är både effektivt och uppfattas som ett värdigt sätt att få hjälp. Det är viktigt att komma ihåg att barn och deras familjer har egen kunskap som de använder under en katastrof. Kontantbaserat stöd gör att de själva kan vara aktiva i situationen, säger Annica Englund.
Hungern påverkar skolgången
Beauty, 13, från Masvingoprovinsen i Zimbabwe är föräldralös och bor med sin mormor tillsammans med sina tre yngre syskon. Varje morgon går hon upp klockan fyra och gör sina morgonsysslor i hemmet, innan hon går till skolan. Och det är en lång väg att gå, 18 kilometer till och från skolan på tom mage i stekande hetta.
– Avståndet till skolan gör att jag tappar hoppet, säger Beauty. Ibland känner jag hur benen i mig värker. Vägen hem är outhärdlig, särskilt när jag vet att det inte finns någon mat att laga. Vissa kvällar har vi inget att äta alls. Efter de kvällarna, klarar jag inte att vakna för att gå till skolan, min kropp lyder mig inte.
I dag uppskattas omkring en fjärdedel av befolkningen på landsbygden i Zimbabwe, 2,8 miljoner människor, ligga i riskzonen för att inte ha tillräcklig tillgång till mat. Enligt FN:s prognos kommer den siffran att öka betydligt
– Torkan kommer troligtvis att fortsätta längre än förväntat och pågå en bit in på 2017. Dessutom finns en stor risk att La Niña tar vid nästa år, motfenomenet till El Niño, där länder med torka nu istället kan drabbas av andra klimatrelaterade katastrofer. Även platser som inte tidigare påverkats så mycket, exempelvis i Sydamerika, kan få stora problem. Det är viktigt att fortsätta ge katastrofstöd för att rädda liv och att ge barnen sin rätt att fortsätta sin vardag med skola och lek, säger Annica Englund.
