Hungerkatastrofen i Afrika: Kan vi fortsätta att bara behandla symptomen?
DEBATT: Just nu står världen inför den största hungerkatastrofen på över 70 år och runt 20 miljoner barn och vuxna i östra Afrika saknar mat för dagen. Att Sverige satsar ytterligare 100 miljoner på humanitärt bistånd är välkommet, men det krävs även långsiktiga strategier för att lösa hungerns grundorsaker - annars riskerar en hel generation barn sin framtid, skriver Plan International Sverige.
Just nu står världen inför den största hungerkatastrofen på över 70 år och runt 20 miljoner barn och vuxna i Sydsudan, Somalia, Etiopien, Kenya och Nigeria saknar mat för dagen. Att Sverige satsar ytterligare 100 miljoner på humanitärt bistånd är välkommet i en tid då givarnas intresse för svält och katastrofer är lägre än på länge. Men det krävs även långsiktiga strategier för att lösa hungerns grundorsaker – annars riskerar en hel generation barn sin framtid, skriver Plan International Sverige.
Ater är två år gammal och illa däran när han kommer till ett av Plan Internationals program för undernärda barn i Sydsudan. Hans små kinder är uppsvällda, ögonen insjunkna och huden alldeles matt. Aters mamma berättar att familjen har tvingasts fly och levt på ytterst lite mat de senaste månaderna. Den senaste veckan har de inte ätit något annat än löv från träden. Ater behöver nu akut näringslösning för att orka återhämta sig.
Små barn är extra känsliga för undernäring eftersom de befinner sig i en periodav snabb tillväxt. Många undernärda barn kommer att dö om de inte får akut hjälp. Men även de som överleverriskerar att få obotliga skador på hjärnan, vilket leder till inlärningssvårigheter. Förutom näring och trygghet är utbildning avgörande för barns och ungas utveckling. I Kenya rapporterar lärare just nu att elever somnar i bänkarna för att de är så utmattade av hunger. Vi vet att barn som missar hela årskurser, eller inte går i skolan alls, får svårt att komma ikapp senare i livet.
Vi ser också att flickor drabbas extra hårt i den pågående katastrofen då döttrar är de första att tas ur skolan när föräldrar måste prioritera. I Sydsudan går nu bara en fjärdedel av flickorna i lågstadieåldern i skolan, enligt Unicef. Många flickor tvingas också in i barnäktenskap, eftersom döttrar byts mot boskap när familjer är i akut behov av mat.
Svält orsakar inte bara ett enormt lidande för individen utan påverkar hela samhället negativt. Länder riskerar att fastna i fattigdom och konflikter, vilket leder till nya hungerkatastrofer. Klimatförändringar spär ytterligare på den onda spiralen, som bara kan brytas om vi agerar snabbt och beslutsamt. Barn som växer upp i konfliktmiljöer och hunger behöver framtidshopp, annars kommer det påverka vår globala säkerhet och utveckling under lång tid. Den svenska regeringens beslut att bidra med ytterligare 100 miljoner kronor till humanitära insatser är en välkommen ljuspunkt i ett för övrigt negativt givarklimat. FN har bara fått in en fjärdedel av det som krävs för att vända utvecklingen och även de privata givarna sviker.
Världen måste agera NU. För att stoppa hungerkatastrofen i Afrika behövs:
- Att biståndsgivare och vi organisationer överbryggar klyftan mellan akut nödhjälp och långsiktigt utvecklingsarbete så att barn som växer upp i katastrofer och konflikter får tillgång till trygghet och utbildning.
- Att Sverige använder sin plats i FN:s säkerhetsråd för att stärka det fredsbyggande arbetet för att lösa de konflikter som ligger till grund för svältkatastrofen.
Med politisk vilja och samarbete går det att vända den negativa utvecklingen. Det finns inget alternativ – vi måste skapa framtidshopp och utveckling för världens unga.
Mariann Eriksson, generalsekreterare för Plan International Sverige
