Sierra Leone: “De flesta tänker på att det kan bli värre.”
Tusentals barn har blivit hemlösa i Sierra Leone efter jordskreden i huvudstaden Freetown. Över 300 har bekräftats döda, varav en tredjedel uppges vara barn, och sökinsatserna pågår. Men många är rädda för att läget blir värre.
Tusentals barn har blivit hemlösa i Sierra Leone efter jordskreden i huvudstaden Freetown. Över 300 har bekräftats döda, varav en tredjedel uppges vara barn, och sökinsatserna pågår. Men många är rädda för att läget blir värre.
– Förra året var skyfallen större i september, och vi är rädda att vi får se en ännu värre situation. Det är det de flesta här tänker på just nu, säger Sorie Koromba, 20 år, medlem av Plan Internationals ungdomsråd i Sierra Leone.
Räddningsarbetet pågår i Freetown och fortfarande saknas omkring 600 personer. President Ernest Bai Koroma har utlyst sju dagars landssorg. Plan International gör nu akuta insatser för att stödja drabbade familjer och barn där många bor i tillfälliga bostäder.
– Många har skilts från sina familjer på grund av översvämningarna och vi måste se till att de får stöd så fort som möjligt, säger Martial Kounou på Plan International i Sierra Leone.
Sorie Koromba befinner sig i Freetown, men drabbades inte direkt av jordskredet. Det var inte längesen Sierra Leone kämpade mot ebola, och nu när en ny katastrof slår mot invånarna ökar känslan av att växa upp i ett samhälle som inte är tryggt.
– Unga och barn är alltid en utsatt grupp. Deras föräldrar eller släktingar kan vara drabbade, de kanske har förlorat för dem viktiga människor. Vem ska försörja dem då? Vem ska se till att de kan gå i skolan?
Sorie Koromba berättar också att det många tänker på nu är hur resten av regnsäsongen kommer att påverka landet med nya skyfall, och risken för att situationen blir ännu värre.
Plan International arbetar tillsammans med regeringen och andra humanitära organisationer för att förse drabbade med akut stöd som mat, rena kläder, tvål och sänkläder för att de ska klara den närmsta tiden. Plan International arbetar också för att barns särskilda behov ska tillgodoses, att de ska känna sig så trygga och säkra som möjligt och inte förlora rätten till utbildning.
