Vad styr regeringens beslut att dra ner på internationellt bistånd?
Regeringen har beslutat att stoppa utbetalningarna till Sveriges internationella bistånd, för att finansiera kommunernas flyktingmottagande. Självklart ska Sverige ta emot människor på flykt, men vi har råd att göra detta utan att ta resurser från världens mest utsatta. Inte minst som Riksgäldens senaste prognos pekar på ett oväntat stort budgetöverskott och att regeringen säger att statens finanser är starka.
Regeringens fokusområden i biståndspolitiken är bland annat demokrati och mänskliga rättigheter, klimat och jämställdhet. Det är viktiga förutsättningar för att skapa en tryggare värld för oss alla. Arbetet för att nå dessa mål sker till stor del inom det internationella biståndet och beslutet att kraftigt dra ner på detta motverkar regeringens egen agenda. Samtidigt hör vi regeringen upprepa att de ”stolt” står upp för sina biståndsåtaganden. Vi vill dock hävda att utnyttjandet av en tvivelaktig beräkningsmodell inte friskriver regeringen från vare sig åtaganden eller ansvar.
Hunger och fattigdom ökar i världen. Enligt FN:s livsmedelsprogram WFP är utvecklingen alarmerande. Att i detta läge göra den största nedskärningen någonsin och minska det internationella biståndet med 9,2 miljarder kronor är uppseendeväckande.
Möjligheterna att motverka klimatförändringarnas konsekvenser minskar för varje dag. Att i detta läge minska stödet till tre stora klimatfonder med sammanlagt 1 miljard kronor är minst sagt obetänksamt.
Demokratin i världen är i kris. Att i det läget minska stödet till demokratiska civilsamhällesorganisationer som kämpar för grundläggande mänskliga rättigheter är närmast tanklöst.
Det finns fortfarande möjlighet för regeringen att göra ett stort fel avsevärt mindre.
Migrationsverkets senaste prognos (2022-04-27) ger ett planeringsantagande på 6,4 miljarder kronor, vilket är hela 4 miljarder kronor lägre än det scenario som de aviserade nedskärningarna bygger på. Att pausa biståndet till efter Migrationsverkets nästa prognos skulle allvarligt försämra situationen för människor som lever i fattigdom och förtryck.
Därför undrar vi:
– Litar inte regeringen längre på prognoserna från Migrationsverket som underlag för beslut om avräkningar från det internationella biståndet?
– Varför ändrar regeringen inte utbetalningstaket på biståndsanslaget snarast möjligt när det nu finns en formell prognos från Migrationsverket som visar att kostnaderna för flyktingmottagandet beräknas bli fyra miljarder kronor lägre?
– Om beslutet att skära ner det internationella biståndet med totalt 9,2 miljarder kronor de facto byggde på marsscenariot från Migrationsverket, vilket beslutsunderlag ligger då bakom regeringens underlåtenhet att ändra beslutet baserat på den färska ordinarie prognosen?
Med vänlig hälsning och hopp om skyndsamt svar på våra frågor,
Anders L Pettersson, executive director, Civil Rights Defenders
Andreas Stefansson, generalsekreterare, Svenska Afghanistankommittén
Anna Stenvinkel, generalsekreterare, Forum Civ
Anna Sundström, generalsekreterare, Olof Palmes Internationella Center
Anna Tibblin, generalsekreterare, We Effect
Annelie Börjesson, ordförande, Svenska FN-förbundet
Charlotta Norrby, generalsekreterare, Svenska Missionsrådet
Erik Lysén, internationell chef, ACT Svenska Kyrkan
Gustaf Lind, generalsekreterare WWF
Helena Thybell, generalsekreterare, Rädda Barnen
Ingela Holmertz, generalsekreterare, RFSU
Karin Lexén, generalsekreterare, Naturskyddsföreningen
Lena Ingelstam, generalsekreterare, Diakonia
Louise Lindfors, generalsekreterare, Afrikagrupperna
Maria Nyberg, generalsekreterare, Union to Union
Mariann Eriksson, generalsekreterare, Plan International Sverige
Martin Nihlgård, generalsekreterare, IM Individuell Människohjälp
Niclas Lindgren, direktor, PMU
Petra Tötterman Andorff, generalsekreterare, Kvinna till Kvinna