1
Varje dag tvingas fler än 30 000 flickor gifta sig. Nästan en av fem flickor i världen är gifta innan de fyllt 18 år.
2
Flickor som tvingas in i barnäktenskap måste ofta sluta skolan och riskerar att fastna i fattigdom. Flickor som får gå kvar i skolan har större möjligheter att försörja sig själva och sin familj i framtiden.
3
Fattigdom är en stor orsak till att föräldrar gifter bort sina barn. Risken att utsättas för barnäktenskap är allra störst för flickor som kommer från fattiga förhållanden på landsbygden och som inte fått tillgång till utbildning. Familjer som lever i fattigdom och inte har möjlighet att välja den långsiktiga investeringen att ge sin dotter en utbildning utan tvingas istället ta beslutet att gifta bort sin dotter. Det innebär en omedelbar ekonomisk fördel då familjer får en mun mindre att mätta och ibland även får betalt. Bortgifte kan till och med ses som ett sätt att trygga dotterns framtid trots att verkligheten blir en annan.
4
Flickor som tvingas gifta sig riskerar att bli gravida. Men att få barn tidigt, utan tillräcklig tillgång till vård kan vara farligt både för mamman och för barnet. Komplikationer vid graviditet eller förlossning är den vanligaste dödsorsaken för flickor mellan 15 och 19 år. Tidiga graviditeter är också en vanlig anledning till att flickor gifts bort – ibland med sin förövare om man blivit gravid till följd av ett sexuellt övergrepp.
5
Det är vanligast att barn gifts bort i södra Asien och i Afrika söder om Sahara. I Niger och Bangladesh tvingas tre av fyra flickor gifta sig innan de har fyllt 18 år. Men det är viktigt att komma ihåg att det är ett problem i många olika länder, regioner, kulturer och religioner. Barnäktenskap förekommer även i delar av Nordamerika och Europa.
6
Barnäktenskap sker inte bara i en särskild religion. Flickor tvingas gifta sig inom såväl hinduismen, islam och kristendomen som andra religiösa grupper. Däremot spelar religiösa ledare en viktig roll i att stoppa barnäktenskap. De är inflytelserika och kan säkerställa att de som gifter sig religiöst är över 18 år, sprida moderna tolkningar av religiösa texter och hjälpa människor förstå att religionen inte förespråkar barnäktenskap.
7
Barnäktenskap är en form av våld mot barn. Barnäktenskap är kanske ett förminskande ord för vad som faktiskt sker, men om vi säger tvångsäktenskap blir bilden tydligare. FN:s arbetsorganisation (ILO) har klassat tvångsäktenskap som slaveri. Förutom att flickor rent tekniskt säljs, är det många som tvingas arbeta hårt i den nya familjen. Många flickor som tvingas in i äktenskap utsätts också för våld och sexuella övergrepp.
8
Lagstiftning räcker inte hela vägen. Trots att många länder har stränga lagar mot barnäktenskap fortsätter den skadliga traditionen. Förvisso måste lagarna följas, men enbart strängare straff löser inte problemet. Det är också viktigt att försöka minska pressen – den ekonomiska och sociala – som får familjerna att gifta bort sina döttrar.
9
Världens ledare har lovat att utrota barnäktenskap till år 2030, men studier visar att arbetet som görs i dag i så fall behöver gå tolv gånger fortare.
Hur stoppar vi barnäktenskap?
Utrota fattigdomen
Fattigdomen måste utrotas genom att förbättra tillgången till utbildning, sjukvård och möjligheterna för familjen att försörja sig. Om föräldrar är oroliga för sitt barns säkerhet och överlevnad, krävs bättre skydd. Bland annat genom lokala skyddsnät, så som socialtjänst. Om vi kan få föräldrarna att förstå hur mycket bättre det blir för flickorna om de får gå färdigt skolan, så kan vi skapa förändring.
Öka jämställdheten
Jämställdheten måste öka. Plan International arbeta med pojkar, flickor, män, kvinnor och deras samhällen för att förändra attityder och beteenden. Flickorna själva kan spela en stor roll, speciellt om de får möjlighet att fortsätta utbilda sig. Många flickor runt om i världen arbetar tillsammans med oss för att stoppa barnäktenskap, bland annat genom att dela sina erfarenheter med jämnåriga, föräldrar och samhället runt omkring. I arbetet mot barnäktenskap behöver alla hjälpa till att förändra attityder och normer, från individer och familjer till representanter för det civila samhället och religiösa, politiska och traditionella ledare.
