Fakta är guld!

Du har stenkoll, men vet att kunskap är en färskvara. I bokhyllan står alla utlästa böcker: “Tyst vår”, “Alla borde vara feminister” och “Frihet är en ständig kamp”, men du njuter lika mycket av en skarp feminismblogg. Du följer de politiska debatterna med nöje och i plugget är det i princip du som leder samhällslektionerna. Du börjar dock känna att klassrummet är för litet för att rymma ditt engagemang, men är såklart redan på bollen att ta reda på hur du bäst kan ta engagemanget vidare … ?

Dyk ner i våra texter om jämställdhet och barnäktenskap.

Vad är barnäktenskap?

Ett formellt äktenskap där en eller båda personerna är under 18 år. Men ofta är det inte formellt utan en situation där ett barn lever med en person på ett sätt som liknar ett äktenskap.

varför händer det?

Viktiga förklaringar är ojämställdhet, fattigdom, traditioner och osäkerhet, som i kriser och konflikter.

Var händer det?

Barnäktenskap sker i många olika länder, kulturer och religioner.

Vad får det för effekter?

Kränker flickors rättigheter
Ökar risken för våld
Äventyrar flickors hälsa
Flickor kan tvingas sluta skolan
Förstör flickors möjligheter att bestämma över sina egna liv
Ökar risken för att flickor ska fastna i fattigdom

Vad är barnäktenskap och hur vanligt är det?

En av fem flickor i världen är gifta. Fler än 30 000 flickor tvingas gifta sig varje dag. Barnäktenskap innebär ofta att förlora kontrollen över sitt eget liv.

I praktiken är barnäktenskap en form av slaveri under täckmanteln “äktenskap”. Gifta flickor isoleras från familj och vänner, tvingas sluta skolan och utsätts regelbundet för sexuellt våld. De blir ofta gravida och föder barn när de själva är barn, vilket är förenat med livsfara, både för mamman och för barnet. Komplikationer vid graviditet och förlossning är den vanligaste dödsorsaken för flickor mellan 15 och 19 år världen över.

Barnäktenskap är allra vanligast i Niger och Bangladesh, där tre fjärdedelar av flickorna tvingas gifta sig innan de fyllt 18 år.

Eftersom flickor som gifts bort ofta tvingas sluta skolan har de lägre utbildningsnivå och får svårare att ta sig ur fattigdom.

19-åriga Stella i Uganda sitter utanför ett hus

Snabba fakta om barnäktenskap

Fler än 30 000 flickor tvingas gifta sig varje dag.
Ungefär en femtedel av världens flickor är gifta.
Det är tre gånger högre risk att en flicka som inte går i skolan utsätts för barnäktenskap, jämfört med flickor som har gymnasieutbildning.
Flickor som gifts bort löper större risk att smittas av hiv.
Om flickor slipper gifta sig ökar jämställdheten och fattigdomen minskar.
Internationella arbetarorganisationen (ILO) definierar barnäktenskap som en form av slaveri.

Barnäktenskap och graviditet

Risken är fem gånger större att en flicka under 15 år dör i samband med graviditet och förlossning än en kvinna över 20.
En flicka som tvingas gifta sig som barn riskerar att bli gravid i en ålder då hennes kropp inte klarar av en graviditet. Varje år dör 70 000 flickor i samband med graviditet och förlossning.
Om färre flickor tvingas gifta sig minskar spädbarns- och mödradödligheten.

Varför gifts flickor bort?

Det finns många förklaringar till att flickor gifts bort men ekonomi, kontroll, skam, traditioner och brist på respekt för barns rättigheter spelar stor roll.

Risken att utsättas för barnäktenskap är allra störst för flickor som kommer från fattiga förhållanden på landsbygden och som inte fått tillgång till utbildning. Familjer som lever i fattigdom kan behöva välja mellan att ställa mat på bordet och att låta dottern gå i skolan. Då kan de se äktenskapet som ett sätt att ge flickan ett hem och en framtid. Flickor ses alltså ibland som en ekonomisk börda eller som en handelsvara – på många håll betalas en summa eller ges en gåva till brudens familj. Ibland kan barnäktenskap också vara ett sätt att lösa skulder eller ekonomiska konflikter – eller för att säkra allianser som ska gynna familjen.

På många platser ses också flickors och kvinnors sexualitet som något skamligt som ska kontrolleras. Det beror på att det ofta är män som har makten och att det finns tankar om hur flickor och pojkar är och borde vara. Då kan giftermålet ses som ett skydd för familjens och flickans heder.

När det saknas bra möjligheter för flickor och kvinnor att gå i skolan och få ett jobb blir risken för barnäktenskap större. Samma sak gäller i till exempel kriser och konflikter då många skydd och trygga platser, som skolan, försvinner samtidigt som familjer kan tvingas på flykt eller förlora sina inkomster.

Två flickor hämtar förnödenheter från Plan International i röda hinkar. De lever i flyktingläger i Cox´s Bazar i Bangladesh och har flytt från Myanmar. — Utsattheten i flyktingläger är stor, inte minst för flickor.

Allt blir värre i kriser och konflikter

Konflikter, katastrofer och kriser ökar ofta den ekonomiska och sociala pressen på familjer att gifta bort sina barn, eftersom de många gånger har förlorat sin inkomstkälla och barnen inte längre går i skolan. I kris- och konfliktsituationer förstärks också maktobalanser, inklusive ojämställdhet. Det innebär i praktiken att flickors och kvinnors utsatthet ökar samtidigt som könsstereotyper riskerar att cementeras ytterligare.

Den ökade pressen från omgivningen, liksom en eskalering av våld och otrygghet i samhället, gör att föräldrar som tidigare inte övervägt att gifta bort sin dotter nu kan se det som en utväg – det bästa eller enda sättet att säkra hennes trygghet och framtid. Paradoxalt nog ser familjer ofta barnäktenskap som ett sätt att skydda flickor från risken att utsättas för våld och övergrepp, särskilt i kris- och konfliktsituationer.

Covid-19 är ett exempel på en kris som gör situationen sämre för bland annat flickor. Plan Internationals personal i både Indien och Togo pekar på hur barnäktenskapen ökar under pandemin. Att gifta bort en dotter kan vara ett sätt för familjer att hantera den pressade situationen med försämrad ekonomi och ett nedstängt samhälle.

– Pandemin skapar ett hack i kurvan över de framsteg som faktiskt gjorts över tid. Risken för att flickor ska giftas bort, bli gravida och aldrig komma tillbaka till skolan ökar när rörelsefriheten begränsas, säger Alexandra Pärnebjörk, expert på sexuella och reproduktiva rättigheter i kriser och katastrofer.

SÅ STOPPAR VI BARNÄKTENSKAP

Plan International kräver att barnäktenskap förbjuds utan undantag och att synen på flickor som ägodelar som vandrar mellan familjer förändras. För att stoppa barnäktenskap arbetar vi på flera nivåer. Vi stärker flickor genom att ge dem tillgång till kunskap om sina rättigheter och för att ge dem möjligheter att säkra sina egna inkomster. Plan International arbetar också för att minska det sociala tryck som får familjer att gifta bort sina döttrar i låg ålder. Vi involverar flickor, pojkar, kvinnor och män, religiösa, politiska och traditionella ledare för att förändra attityder och beteenden. En annan viktig del är att påverka beslutsfattare att införa, stärka och implementera lagar mot barnäktenskap.

På global nivå arbetar vi dessutom för att internationella institutioner, som FN, ska uppmärksamma barnäktenskap och andra skadliga traditioner och hålla länder som bryter mot internationella överenskommelser ansvariga. Världens ledare har lovat att utrota barnäktenskap till år 2030, men studier visar att arbetet som görs i dag i så fall behöver gå tolv gånger fortare. Flickorna kan inte vänta, därför måste arbetet mot barnäktenskap skyndas på.

Foto: I västra Nepal har en grupp unga bidragit till att utrota barnäktenskap lokalt genom att lyfta frågan i sitt radioprogram för unga.

Vad säger lagen?

Ett viktigt redskap för att stoppa barnäktenskap är att jobba för en bättre lagstiftning i olika länder. Lagen måste vara tydlig med att en person måste vara minst 18 år för att gifta sig. Men det gäller förstås också att lagen efterföljs och att det inte finns några kryphål som att det är okej att gifta bort ett barn tidigare om föräldrarna tillåter det. Så är och har det nämligen varit i flera länder. Ett annat problem kan vara att religiösa lagar eller traditioner i vissa länder står över lagstiftningen.

Barnäktenskap, eller något äktenskap som bygger på tvång, är en kränkning av mänskliga rättigheter. Det slås fast på massor av ställen, till exempel i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, kvinnokonventionen och barnkonventionen. Internationella eller regionala lagar och överenskommelser är viktiga för att de sätter en standard som länder eller regeringar ansluter sig till. På så sätt kan staterna sedan hållas ansvariga och de måste rapportera till de kommittéer som ser till att konventionerna följs.

Text i bild: Globala målen 5.3: Avskaffa tvångsäktenksap och könsstympning

Barnkonventionen

Barnäktenskap nämns inte specifikt i barnkonventionen, men det finns flera artiklar i konventionen som barnäktenskap på olika sätt bryter mot. Enligt Barnkonventionens artikel 19, till exempel, ska barn skyddas mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande, inklusive sexuella övergrepp. Artikel 24 berör alla barns rätt till hälsa och där står det bland annat att traditioner som är skadliga för barns hälsa ska avskaffas.

Kvinnokonventionen

Enligt artikel 16 i FN:s kvinnokonvention ska länder se till att kvinnor och män har lika rättigheter när det gäller äktenskap och familjeliv, som att ingå äktenskap av egen fri vilja och lika rätt att bestämma om eller när de ska ha barn.

Agenda 2030

Mål 5 handlar om jämställdhet och enligt delmål 5.3 ska alla skadliga traditioner, inklusive barnäktenskap och könsstympning, vara utrotade år 2030. Mål 16 som handlar om fredliga och inkluderande samhällen, har också ett delmål om att få stopp på övergrepp, utnyttjande, människohandel och alla former av våld eller tortyr mot barn.

Några vittnesmål

”Jag vill vara en del av lösningen”

Ermiyas är 16 år och bor i Etiopien. Han och andra killar och tjejer träffas ofta för att snacka om och försöka stoppa barnäktenskap och andra problem. I deras område är det nämligen inte ovanligt att flickor som är så unga som tolv år tvingas gifta sig.

Ermiyas började engagera sig när en tjej han kände pressades att gifta sig när hon bara var 14 år.

– Hon var så ledsen. Hon slutade skolan och fick barn när hon var 16. Jag har inte pratat med henne sen dess, men jag vet att hon inte är lycklig, för det var aldrig hennes plan att sluta plugga. Jag vill inte att det ska hända fler, säger han.

Ermiyas tror att det viktigaste är att våga prata om barnäktenskap. Det är så attityder förändras och det är så han ser att han kan vara med och förändra för sina systrar, grannar och tjejkompisar.

– Jag brinner för att andra ska få reda på vilket problem det är. Därför passar jag på att prata om såna här saker när folk här samlas, som i kyrkan till exempel, säger Ermiyas.

Ermiyas började engagera sig mot barnäktenskap när en tjej han kände pressades att gifta sig när hon bara var 14 år.

Miriams historia

“Någon annan valde åt dem”

Rätten att gå i skolan.

Sangeetha är 19 år och bor med pappa, lillasyster och farföräldrar i ett fattigt område i Indien där det är väldigt vanligt med barnäktenskap.

– Många av flickorna jag växte upp med är gifta och några är redan mammor. De berättar om hur svårt livet är för dem men de hade inget val. Någon annan valde åt dem, berättar Sangeetha.

När Sangeetha var 15 år blev det hennes tur. Hennes pappa ville att hon skulle sluta skolan och gifta sig. Men hon bestämde sig för att kämpa emot.

– Jag grät i dagar i protest och till slut ändrade han sig. Jag fick fortsätta gå i skolan trots att farmor och farfar var emot det.

Förr hörde jag ofta att flickor kan göra vad som helst. Nu tror jag på det också!

Efter det gick Sangeetha med i Plan Internationals tjejgrupp som jobbar med ledarskap och jämställdhet och för att utrota barnäktenskap i området. Gruppen gav henne bättre självförtroende och hon lärde sig att stå upp för sina rättigheter. Så när hennes pappa tog upp frågan om giftermål igen var hon förberedd.

Sangheeta, 19 år i Indien

– Trots att han var mer bestämd än tidigare lyckades jag förklara för honom hur ett äktenskap skulle förstöra mina chanser i livet, att jag ville bli sjuksköterska och ha en karriär. Jag tänkte inte äventyra min framtid och jag sa till min pappa att om han tvingade mig skulle jag anmäla honom. Den här gången grät jag inte. Jag använde min röst och mitt självförtroende för att försvara mina rättigheter, säger Sangeetha.

Sangeethas pappa Anjaiah pressades och varnades av sina föräldrar och grannar. En äldre, utbildad flicka är svårare att gifta bort.

Sangheeta, 19 år från Indien, och hennes familj

– Först var jag motvillig, men hennes beslutsamhet övertygade mig. Jag är en fattig bonde som knappt får det att gå ihop. Men jag är fast besluten att respektera min dotters vilja. Sangeethas övertygelse och kamp har fått mig att inse att flickor kan göra vad som helst. Jag ska göra mitt bästa för att stötta båda mina döttrars drömmar, säger Anjaiah.

Nu är Sangeetha en förebild för andra flickor i området.

– Mitt liv har förändrats mycket det senaste året. Förr hörde jag ofta att flickor kan göra vad som helst. Nu tror jag på det också!

Vad vill du göra nu?

Jag vill Dela i sociala medier!

Här hittar du tips och idéer på vad du kan göra.

jag vill Bli inspirerad!

Här hittar du massor som kan boosta dig.

Jag vill göra något!

Engagera dig för flickors rättigheter.

Tillbaka till filmen och quizet

För dig som är utsatt eller riskerar att utsättas

Läs mer om hur du kan få stöd: https://www.hedersfortryck.se/for-dig-som-ar-utsatt/

Vill du veta ännu mer?

vad betyder det att få betsämma över sin kropp?

Alla har rätt att bestämma över sin egen kropp, sexualitet och om och med vem de vill gifta sig eller skaffa barn. Men den rätten kränks gång på gång.

lär dig mer om könsstympning

Könsstympning kan få allvarliga konsekvenser, som sjukdomar och smärta vid sex och förlossning. Ändå har 200 miljoner flickor och kvinnor i världen utsatts för könsstympning.

så vill vi förändra världen för flickor

10 punkter för att säkra flickors frihet och rättigheter. I vår agenda för flickor lyfter vi bland annat jämställdhet och nolltolerans mot våld.